Det hölls familjeråd hemma i den röda tegelvillan i Öjaby innan Thomas Petersson tackade ja till att kandidera i biskopsvalet. Hela familjen var samlad; barnen Axel, 24, Märta, 20, och Elsa, 16, samt hustrun Susanna.

– Vi sa okej till att han ställde upp, berättar Susanna.

Den 5 mars valdes Thomas Petersson till ny biskop i Visby stift, ett datum som visade sig ha ett tydligt före och efter.

Artikelbild

| Thomas och Susanna Petersson får med sig dottern Märta med sig till Visby, men hur länge hon stannar är oklart. ”Jag ska känna mig för ett tag” säger hon.

– Det var intensivt före valet. Det ringde och många mejlade. Medier och församlingar hörde av sig. Det var många frågor, berättar han och tillägger:

– När valet var klart blev det tyst.

Alla utom Axel flyttar till Visby. Elsa ska börja ettan på Wisbygymnasiet och Märta kommer med för att ”känna sig för ett tag”.

– Vi var i Visby och kollade under påsklovet. Visby lyste upp trots att det var kalla vårdagar, säger Märta.

Artikelbild

| Biskop Jan-Olof Johansson, på bilden iförd sin biskopsskrud, ska vikariera som domprost i Växjö efter Thomas Petersson.

Susanna byter snart tjänsten som diakon vid sjukhuset i Växjö mot en oklar framtid i Visby.

– Det finns bara åtta tjänster som diakon på Gotland. Alla är tillsatta, så jag får se vad jag kan hitta för något, säger hon.

Artikelbild

| Bertil Valliens altarskåp lyser upp hela domkyrkan i Växjö.

Thomas Petersson är glad över att ha familjen samlad i Visby.

– Det är familjen som ska göra biskopsgården levande, säger han och berättar att bland det första som sker i Visby är att hålla öppet hus i biskopens trädgård.

Från hemmet i Öjaby är det sju kilometer till domkyrkan i Växjö. När Thomas Petersson elcyklar den sträckan passerar han Arenastaden – Växjös idrottscentrum med flera stora anläggningar. En av domprostens idéer var att tillsätta en arenapräst som skulle närvara när Öster, Växjö Lakers och de andra toppklubbarna hade match. Det skulle bli ett utmärkt sätt att nå ut till många.

– Tyvärr blev den präst som fick uppdraget sjuk och verksamheten kom aldrig igång. Men jag ville testa, så jag började själv gå på matcher. Ishockey var inte min grej, så det blev mer och mer Östers hemmamatcher.

Thomas Petersson kommer möjligen att längta efter Öster en del, men både han och Susanna är samstämmiga när de svarar på frågan vad de kommer att sakna mest i Växjö.

– Människorna. Vi har lärt känna så många människor och jag kommer att sakna relationerna, säger Susanna.

Att Visby stift ansvarar för Svenska kyrkans församlingar i utlandet tycker Thomas Petersson gör tjänsten som biskop extra spännande. 2006-2011 var han präst i Berlin, och han tycker att församlingarna på hemmaplan kan lära mycket av de utomlands.

– Kyrkan utomlands är lite av varje, förutom kyrka även turistbyrå, socialtjänst och kafé.

När vi efter att ha passerat Arenastaden närmar oss centrum står det klart hur åren i Berlin satt sin prägel på det nya domkyrkocenter som byggts intill domkyrkan. Här finns ett kafé, en butik som säljer fair trade-saker, och flera salar för musik och möten.

– Kaféet är bra. Det sänker tröskeln in till den övriga verksamheten, säger Thomas Petersson.

För tre år sedan rasade en väldig insändardebatt i Växjö om domkyrkocentret, inte minst för att kostnaden skenat i väg till drygt 100 miljoner kronor. När jag besöker centret sitter Åke Lundblad på kaféets uteservering och njuter av den ovanligt varma majsolen.

– Jag har sparat alla insändare i en pärm, berättar han och tillägger att han själv tillhörde motståndarlägret.

– Men det blev jättefint, erkänner han.

Vid samma bord sitter församlingspedagogen Liselott Lindstrand med en kopp kaffe.

– Huset är Thomas förtjänst. Det har blivit en riktigt bra mötesplats, säger hon.

Från det nya centret leder en gång över till det betydligt äldre Karolinerhuset, Växjös äldsta byggnad och så gammal att Carl von Linné gick som elev i huset i början av 1700-talet. Nu inrymmer byggnaden domkyrkoförsamlingens kansli. En trätrappa leder upp till övervåningen där domprosten har sitt kontor. Här hänger en rad oljemålningar med tidigare domprostar. Porträttet av Thomas Petersson står lutat mot väggen och är rad klart att hängas upp, och den första flyttkartongen är på väg att fyllas.

– Avvecklingen har börjat så smått. Jag har tackat nej till att åka med kontraktsprostarna till Italien. Jag har inte tid. I stället började jag packa i dag.

Thomas Petersson plockar fram en bild på förre Växjöbiskopen Jan-Olof Johansson och berättar:

– Här har man roligt åt att när domprosten i Växjö blir biskop så blir biskopen domprost. Det är nämligen så att Jan-Olof ska vikariera som domprost medan de rekryterar en ny.

En rundvandring i Thomas Peterssons Växjö inkluderar naturligtvis ett besök i den röda domkyrkan med de karakteristiska dubbla tornspirorna. Vi befinner oss i Glasriket, vilket återspeglas i kyrkans fantastiska altarskåp signerat Bertil Vallien.

Tillbaka på domkyrkocentrets uteplats, där församlingens kanslichef Jörgen Waldén håller på att ställa fram bord för eftermiddagens after work som ska bli en informell tillställning då personalen ska avtacka Thomas Petersson.

– Jag uppskattar Thomas väldigt mycket, både som person och som chef. Han är en mycket positiv människa som har en fantastisk förmåga att bjuda in till samtal, säger Jörgen.

Den officiella avtackningen är den 27 maj.

– Det kommer att bli känslomässigt, känner Thomas Petersson.

Efter avtackningen väntar det nya livet. Thomas Petersson har redan börjat sortera ut de svarta prästskjortorna. Snart ska garderoben fyllas med biskopens lila. Den 3 juni vigs Thomas Petersson till biskop av ärkebiskop Antje Jackelén i Uppsala. Förutom ceremonin i domkyrkan har Thomas en unik händelse att se fram emot den dagen.

– Vi ska ta en bild med fem biskopar som alla tjänstgjort i Visby stift. Vi samlas hemma hos Tore Furberg, och förutom mig och Tore ska Sven-Bernard Fast, Biörn Fjärstedt och Lennart Koskinen vara med.

Den 9 juni tas den nya biskopen emot vid en stiftsmässa i Visby. Men innan dess är Thomas Petersson och Visby stift värd för årets konferens med Theobalt, nätverket som binder samman de ortodoxa, katolska och lutherska stiften runt Östersjön. Biskopen ska även förrätta en prästvigning i juni, och därefter väntar Almedalsveckan med ett fulltecknat program.

– Efter det behöver jag nog landa lite grann, men ganska snart vill jag besöka de tre kontrakten och efter det även pastoraten.

Att visitera församlingar är en viktig del i biskopens verksamhet. Här är en liten räkneövning som Thomas Petersson gjort: om han visiterar en utlandsförsamling per månad kommer det att ta fyra år innan han besökt alla.

– Vi måste hitta en bra form och veta varför vi gör visitationer. Jag vill inte dyka upp som rosen på marsipantårtan, säger han och tillägger:

– Det går kanske att ordna videokonferenser.