I mars publicerade tidningen The Science Post en artikel med rubriken ”Studie: 70 procent av Facebook-användare läser bara rubriken på vetenskapliga artiklar innan de delar”. Trots att artikeln bara innehöll en rubrik, en kort ingress och sen flera paragrafer av otydbart nonsens har den delats över 67 000 gånger.

En något mer vetenskaplig studie från 2016 visar att över 59 procent av länkar som delats på sociala medier aldrig ens klickats på, vilket innebär att många delar artiklar efter att bara ha läst rubriken.

– Så har det nog alltid varit. Vi har alltid konsumerat nyheter på ett annat sätt än vi säger att vi konsumerar nyheter, säger journalisten och författaren Jack Werner.

Det handlar dels om lathet och att människan gärna tar genvägar där det är möjligt. Men också om att sociala medier till viss del har fått samma funktion som fikastunden, säger journalisten och författaren Jack Werner.

– Vi delar saker och tänker inte på att vi har något publicistiskt ansvar för innehållet. På ett sätt har sociala medier ärvt textens ansvarsförväntan men talets inställning till att vi inte behöver ta ansvar. Det gör att vi skriver och delar saker och sen blir förvånade när det blir reaktioner.

Man vet heller aldrig varför någon delar en artikel om de inte skriver en kommentar om varför. Många kan till exempel ha delat artikeln från The Science Post för att de tyckte det var ett roligt skämt, säger Jack Werner.

Eftersom mycket av det som blir populärt på nätet anspelar på våra känslor är det ibland svårt att motstå vissa rubriker. Och de som vill sprida felaktig information är väldigt duktiga på att spela på just de känslorna.

– Det handlar om att vi som vet att jorden är rund behöver inte skrika ut det på sociala medier. Men de som säger att jorden är platt gör det. Det är det som gör att konspirationsteorier kan bli så påtagliga i flödet, och problemet blir ju när man inte kan sätta det i relation till hur stort det egentligen är i verkligheten, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

De algoritmer som bestämmer vad som syns i vårt flöde premierar också popularitet framför trovärdighet, något man bör vara medveten om, säger Appelgren.

Men hur ska källkritik fungera om man inte ens läser texten?

– Nej det blir svårt. Så det bästa knepet är att just läsa hela texten. Även om det är någon du litar på som delat det. Dels för att man inte själv vill bli lurad men också för att de flesta inte vill lura någon annan och bidra till att sprida något som inte är sant.

Tidningen Fokus lanserade nyligen en tjänst som läser av hur fort du skrollar och hur lång tid du spenderar på sidan. Om du läst allt får du ett bevis på det när du delar artikeln på sociala medier.

– Vi ser ju att artiklar sprids utan att folk verkar läsa innehållet. Egentligen är ju det en självklarhet men eftersom det inte är det så blir det här ett kul sätt för de som läser hela artikeln att stoltsera med det, säger Claes de Faire chefredaktör på Fokus.

Enligt honom kan tjänsten även hjälpa dem som skapar nyheter att leverera berättelser som faktiskt håller. Än så länge finns den bara tillgänglig för Fokus texter men den erbjuds gratis till alla webbsidor som vill ha den. (TT)