Ladugården var utdömd när Christer Johansson tog över mjölkgården vid Dalbo i När efter sina föräldrar år 2000. Men steg för steg har han rustat upp och expanderat. Trots stora investeringar och det senaste decenniets svajiga mjölkpriser har Christer kunnat bygga upp ett välmående lantbruksföretag.

– De sista åren har lönsamheten blivit bättre, konstaterar Christer Johansson.

Christer Johanssons upplevelse är ganska representativ för hur lantbruksföretagarna har det. När Lantbruksbarometern presenterades i går stod det klart att svenska bönder upplever att lönsamheten har blivit bättre än vad den varit under de senaste åren. Mer än hälften bedömer att lönsamheten är god.

Artikelbild

| Positivt. Stefan Nypelius, affärsrådgivare från LRF-konsult, konstaterar att gotländska lantbrukare ser mer positivt på lönsamheten än vad lantbrukare gör i övroga landet.

– Och gotländska bönder bedömer lönsamheten som ännu bättre än vad man gör i övriga Sverige. Det är kul, säger Stefan Nypelius, affärsrådgivare på LRF-konsult, som tar fram Lantbruksbarometern tillsammans med Swedbank och Sparbankerna.

Lantbruksbarometerns lönsamhetsindex sträcker sig på en skala från minus 100 till plus 100. Här har mjölkproducenterna under det senaste året tagit ett jättekliv från minus fyra till plus 53. Även gris- och nötköttsproducenter ligger på plus-sidan. Växtodlarna har det kärvare, men läget har förbättrats något jämfört med i fjol.

Att lönsamheten upplevs vara bättre i de gotländska lantbruksföretagen beror troligen på att de satsar mer på mjölk och kött och mindre på växtodling än vad man gör i övriga riket. Att den gotländska lantbrukarkåren är lite yngre än rikssnittet kan också bidra till detta.

– Yngre lantbrukare bedömer lönsamheten som bättre än de äldre, säger Stefan Nypelius.

Artikelbild

| Flera ben. Anders Ahlin, lantbruksansvarig på Swedbank, tycker att Christer Johansson gör klokt i att ha fler produktionsgrenar.

I Lantbruksbarometern berättar lantbrukarna också om planerade förändringar i produktion. Trots förbättrad lönsamhet uppger en tredjedel av de gotländska mjölkbönderna att de kommer att sluta med mjölkproduktionen inom tre år. Det är fler än i övriga landet.

– Det kan bero på att de står inför stora investeringar som de inte tror att de kan räkna hem, säger Anders Ahlin, lantbruksansvarig på Swedbank.

Artikelbild

| Nytt projekt. Lisa Engström från LRF-konsult jobbar med projektet "effektiva ägarskiften".

Christer Johansson hör dock inte till dem som tänker lägga av.

– Jag vill fortsätta. Det är jobbigt när priset är lågt, men korna är hjärtat i min verksamhet och det är så roligt.

Artikelbild

Han tycker att han har haft god draghjälp av exempelvis investeringsstöd, men tycker också att han har haft en portion tur. Han odlar potatis på en fjärdedel av sina marker och den odlingen har burit upp gården när mjölkpriset har varit lågt.

Anders Ahlin menar dock att det handlar om mer än tur:

– Christer är engagerad och har varit strategisk när han inte har gjort sig helt beroende av sin huvudnäring.

När Lantbruksbarometern presenterades kunde Lisa Engström från LRF-konsult också berätta om det nystartade projektet "effektiva ägarskiften" som syftar till att göra det enklare att lämna över gården till nya ägare.

– Det kan bli långa processer med mycket känslor, säger Lisa Engström.

I projektet ska man bland annat forma en tankesmedja med erfarna företagare, rådgivare och banker och skapa koncept som ska underlätta vid ett ägarskifte.

– Det långsiktiga målet är att föryngra lantbruksföretagen, berättar Lisa Engström.