En ny diskrimineringslag mot bristande tillgänglighet trädde i kraft 2015. Den kräver bland annat att företag, föreningar och myndigheter undanröjer ”lättare hinder” för att förbättra tillgängligheten. Mindre företag, med färre än tio anställda, inom sektorn varor och tjänster har haft ett undantag. Men i november fattade riksdagen beslut att den dispensen ska upphöra från och med första maj i år.

Åtgärder som nu krävs kan till exempel handla om att jämna ut trösklar, bygga ramper eller läsa upp menyer och priser högt för synskadade personer.

På ön berörs omkring 1 200 företag, uppskattar Andreas Unger, ordförande för Företagarna på Gotland. Han har förståelse för de krav på tillgänglighet som finns, men befarar att Visby innerstad kommer att drabbas.

Artikelbild

| Indiska. Jennie Ahlrik är butikschef och hon försökte för flera år sedan få tillstånd till en ramp utanför en av butikens två entréer, men fick nej av regionen. ”Vi försöker hjälpa till att lyfta in barnvagnar och rollatorer”, säger hon om hur det fungerar i dag.

– I den utsträckning man nu kräver kommer många företag att få det väldigt svårt. Vi har 150 till 200 småföretag innanför murarna och lagen riskerar att vi kommer att få en avetablering av företag i innerstan, säger han.

Bevarandet av världsarvet och korta avstånd mellan gata och entrédörrar har gjort ramper och handikappanpassningar omöjliga utanför många butiker.

– Vi kommer inte längre att ha småskalig handel och mister små anrika företag där många har legat i innerstan väldigt länge. Om vi bygger en kryssningskaj säljer de på en levande innerstad – vem vill besöka en sovande stad, säger Andreas Unger.

Elene Negussie är världsarvssamordnare och hon menar att Region Gotland behöver fördjupa sig i de skärpta kraven på tillgänglighet.

Artikelbild

| Rödamattan. Roland Sundelin får hjälp av Christer Fors utanför bokhandeln.

– Det finns en bygglovsprocess och vi har riktlinjer, det här är en viktig fråga att ta i, säger hon.

Men kraven på tillgänglighet hos alla småföretag är överdrivna, anser Roland Sundelin, ordförande i Funkisam, funktionsnedsatta i samverkan.

Artikelbild

| Höjdskillnad. En ramp skulle vara omöjlig och sticka långt ut i gatan, säger Jimmy Johansson på Don&Donna.

– Allting kan inte bli tillgängligt för alla och en del företag kommer inte att ha råd att göra de här åtgärderna, säger han.

Roland Sundelin är själv rullstolsburen sedan 20 år.

Artikelbild

| Ordförande. Roland Sundelin bevakar Funkisams intressen, men menar att undantag måste göras för Visby innerstad.

– Det är ett önskeläge att vi ska komma in överallt. Visby är en världsarvsstad som vi ska vara stolta över, och jag älskar Adelsgatan, säger han.

När Roland tutar med sin elscooter känner han sig långt ifrån diskriminerad.

– I ostaffären kommer de ut, jag får prova skor på gatan och kommer ingen skickar jag in en kund så kommer de ut, säger han.

Tillsynen av riksdagens beslut att ta bort dispensen sköts av Diskrimineringsombudsmannen, DO. Dit kan den som känner sig diskriminerad efter den första maj, då den nya lagen börjar gälla, vända sig.

– När en person med funktionsnedsättning inte kan ta del av en verksamhet kan det vara fråga om diskriminering, om verksamhetsutövaren inte tagit hänsyn till de regler som gäller. Man måste titta på varje enskilt fall, säger Clas Lundstedt, pressansvarig hos DO.