I landet i stort anmäls färre klottrare till polis för andra året i rad.

Men Gotland går emot den trenden.

337 fall på ön under 2017 innebär en ökning med fem procent jämfört med året innan.

Artikelbild

| Per Thomsson gör en polisanmälan direkt via en app i sin telefon.

LÄS MER: Allt fler klottrare anmäls på Gotland

Per Thomsson driver företaget Klotterkonsult Gotland och är den som oftast kallas in för att tvätta bort skadegörelsen när klottrarna har varit i farten.

– För några veckor sedan var det en topp då de gjorde en raid och klottrade ner längs hela Adelsgatan och nere i hamnen. Då ger de sig på allt. Vägskyltar, elskåp, husfasader, det mesta som kommer i deras väg.

Och det är inget konstnärligt engagemang i detta?

– Nej, nej! Senast hade de använt en riktigt tjock tuschpenna och det går på några sekunder att skriva de budskap som de lämnar efter sig. Det är jättefult och de gör det bara för att synas, säger Per Thomsson.

Hur svårt är det att få bort klottret?

– På vissa material är det riktigt, riktigt svårt, som kalkstensmarmor till exempel. Vissa typer av putsade fasader är också väldigt svåra att få rena. Men det mesta går att få bort. Man använder alkohol eller lut och det viktigaste är temperaturen på vattnet, inte trycket som många tror, säger han.

Klotter kan medföra stora kostnader för samhället och privatpersoner. Människor upplever också ofta otrygghet i områden med mycket klotter och skadegörelse.

Straffet är böter eller fängelse i högst ett år, vid grova brott upp till fyra år. Den dömda får också vanligen betala skadestånd.

Men hur svårt är det egentligen att få fast de skyldiga?

Jo, enligt polisen är det synnerligen svårspanat och det krävs mer eller mindre att de skyldiga kan tas på bar gärning.

När polisen utreder klotterärenden är det viktigt med vittnesuppgifter och att säkra spår vid brottsplatsen så fort som möjligt. Det går exempelvis att analysera färgen och se vad det är för sort.

Det är viktigt med dokumentation av skadegörelsen, bland annat för att bedöma omfattningen och det är bra om den som har blivit utsatt har tagit bilder på klottret.

På flera håll jobbar polisen med register där man sparar bilder och gärningsmannens signaturer, så kallade ”tags”, för att kunna jämföra med tidigare klotter. För att komma åt problemet med klotter och skadegörelse samarbetar också polisen med bland andra fastighetsägare, regionen och andra berörda samhällsaktörer.