För ganska exakt två år sedan steg familjen Hashemi, bestående av pappa Reza, mamma Roghaie och döttrarna Fatemeh, 6, och Mohaddese, 13, i land i Visby. Precis som så många andra hade de flytt den långa och farliga vägen från Iran till Sverige. Väl på Gotland integrerades de snabbt och sedan ett år tillbaka bor de i ett eget hus i Fårösund och pappa Reza arbetar fem dagar i veckan på en restaurang i Roma. Fatemeh går i förskoleklass och Mohaddese i sexan. De trivs, de har hittat hem och de har inga tankar på att flytta. Men Migrationsverket har andra planer. Familjen Hashemi fick nyligen ett tredje avslag på sin asylansökan och den 14 december ska de till Migrationsverket för att planera "återvändandet" – det vill säga resan till Afghanistan som de aldrig har bott i.

– När jag tänker på det blir jag ledsen, säger Mohaddese.

LÄS MER: Utvisas till Afghanistan – ett land de aldrig har bott i

Artikelbild

| Läraren Helena Herlitz Olsson känner hur klassen berörs av Mohaddeses öde.

Det är onsdag och hon sitter i klassrummet på Fårösundsskolan. Läraren Marlene Erlandsson läser högt ut "Världens viktigaste bok" som handlar om kroppen och känslor. Och känslorna är minst sagt överallt i den här klassen. Som de tolvåringar de är ska de inte behöva tänka på politik, utvisningar och krig. Men det är just det som fyller deras tankar och oron över att förlora klasskompisen Mohaddese är stor. Därför har klassen valt att skriva ett brev som de skickat till bland annat justitiedepartementet och statsminister Stefan Löfven.

"Varför ska hon skickas till ett land där hon inte får gå i skolan, där hon måste vara rädd varje dag? Hon har det bra här, i Sverige har de en framtid. Skulle ni kunna tänka er att flytta till ett land i krig där ni aldrig har varit? Ni kan inte skicka dit vår kompis! DET ÄR INTE OK!!!", skriver de bland annat i brevet.

– Det här påverkar oss väldigt och vi har märkt att Mohaddese har blivit ledsen och nedstämd, säger läraren Helena Herlitz Olsson.

– Det är dumt att de inte vill låta henne vara kvar, säger Oliver Werkander.

Artikelbild

| Klasskompisarna besrkiver Mohaddese som omtänksam, snäll, rolig och glad. Men den senaste tiden har gädjen bytts ut mot oro.

– De som bestämmer är inte snälla. Lagarna behöver ändras, vi har ju plats för dem, säger Isak Boman.

Tidigare i år förlorade de klasskompisen Zeinab som även hon hade fått tre avslag av Migrationsverket.

Artikelbild

| Mamma Roghaie och Mohaddese var med och demonstrerade i somras mot utvisningarna till Afghanistan.

Hur orkar ni?

– För klassens självkänsla och min självkänsla måste vi göra något, vi kan inte bara se på. Det skulle vara skämmigt om vi inte gjorde något, säger Helena Herlitz Olsson.

Artikelbild

| Klasskompisarnas brev skickades till ett tiotal politiker och beslutsfattare.

Av de omkring tio brev de skickat till politiker och andra beslutsfattare har de bara fått ett svar, från justitiedepartementet. De tackade vänligt för brevet, men förklarade att de inte kan göra något. Nyligen skickade de även brevet till Gotlands lokala riksdagskandidater Jesper Skalberg Karlsson (M) och David Lindvall (S). Men det ser mörkt ut.

– Det är Migrationsverket som myndighet som beslutar, vi politiker kan inte göra något i enskilda fall, säger David Lindvall och fortsätter:

Artikelbild

| Justitiedepartementet är de enda som har svarat på brevet.

– Det vi kan göra är att ändra de lagar som finns.

Hur känns det att få ett brev som det här?

Artikelbild

| Tidigare i år förlorade de sin klasskompis Zeinab.

– Jag blir naturligtvis berörd, det är ett jättefint engagemang. Jag blir stolt som gotlänning, säger David Lindvall.

Beroende på vad Migrationsverket beslutar den 14 december funderar klassen på att åka till Stockholm och demonstrera.

Artikelbild

| Sedan ett år tillbaka bor familjen Hashemi i ett eget hus i Fårösund.

– Mohaddese får inte flytta, säger Bella Molander.

– Jag skulle bli ledsen, säger Oliver Werkander.

Artikelbild

| Varken Mohaddese, 13, och lillasyster Fatemeh, 6, har någonsin varit i Afghanistan.

– Jag skulle bli förtvivlad. Jag blir ledsen å Sveriges vägnar. Vi har alltid varit så välkomnande, vad har gjort oss så hårdnackade nu? frågar Helena Herlitz Olsson.

I somras åkte Mohaddese och mamma Roghaie till Medborgarplatsen för att vara med och demonstrera mot utvisningarna till Afghanistan.

Artikelbild

| Reza och Roghaie valde att fly till Sverige för att kunna ge sina döttrar ett bättre liv.

– Det var tråkigt när alla rasister kom och skrek "inga afghaner på våra gator?", säger Mohaddese.

Vad svarade ni då?

– Vi skrek "kärlek".