Solbergaskolans åttondeklassare kommer in i klassrummet för en tre timmar lång lektion i hem- och konsumentkunskap. Lärarna anser att det är bättre att komprimera de få undervisningstimmarna till en termin för att hinna få lektionstid till allt som ska klaras av. Eleverna ska planera recept, förbereda, laga, smaka, reflektera, utvärdera och prata om maten.

Maria Gottfridsson inleder lektionen med att visa en plastförpackad rulltårta, med ett två år gammalt utgångsdatum.

– Den är inte ens möglig någonstans. Hur kommer det sig? säger hon och håller upp den för att visa.

Artikelbild

| Lärare. Irene Huss van Tour har jobbat som hem- och konsumentkunskapslärare i cirka 30 års tid. "Ämnet har verkligen utvecklats med samhället", säger hon.

Eleverna är snabba på att svara:

– Det är en massa medel och skit!

Rulltårtan ska tillbaka in i skafferiet, istället ska eleverna baka egna kakor med betydligt färre ingredienser.

– Syftet med det här är att visa att även om det kanske inte är bra att baka sött för ofta, så är det betydligt bättre med hembakat, säger Maria Gottfridsson, innan eleverna får uppdraget att mäta mjöl, socker och margarin.

Artikelbild

| Livsmedelsval. En av Maria Gottfridsson uppgifter är att lära elverna vikten av olika livsmedelsval. Hon visar en två år gammal rulltårta. När hon läst en femtedel av innehållsförteckningen stoppar eleverna henne och säger att de fattar att det är flera konstiga ämnen.

– Jag hoppas på fantastiska resultat i dag, så mät ordentligt. Står det 100 gram så ska det vara det, inte 97 eller 103, avslutar hon.

Arbetssorlet tar snabbt över i köket när havreflarn, kolakakor, schackrutor och hallongrottor börjar ta form.

Artikelbild

| Instruktioner. Mimmi Ihreskog Florin tar emot tillagningsinstruktioner för kolakakor, som hon och Olivia Kallum ska baka.

Ebba Emanuelson mäter upp rätt mängd mjöl som åker ner i bunken. Hon uppskattar lektionerna eftersom hon då får laga mat, vilket hon inte gör så ofta hemma.

– Sedan pratar vi om vad som är bra att äta för kroppens skull och miljön. Vissa saker kan man redan, men man lär sig ändå mycket, säger hon.

Artikelbild

Irene Huss van Tour och Maria Gottfridsson har varit hem- och konsumentkunskapslärare under 30 års tid och har sett hur ämnet har utvecklats. Från att ha handlat mest om att laga mat och livsmedelshygien är det nu betydligt mer teori i ämnen som privatekonomi, jämställdhet i hemmet och miljö.

– Det har verkligen utvecklats med samhället, konstaterar Irene Huss van Tour.

Artikelbild

Adam Benzy har märkt att de teoretiska lektionerna, när han har lärt sig näringslära, delvis har ändrat hans egna kostvanor.

– Jag har tänkt på det faktiskt, att innan åt jag bara det som var gott. Nu tänker jag på att kroppen behöver vissa saker som kan hjälpa mig när jag tränar, säger han.

Artikelbild

Ämnet är både viktigt och roligt tycker han, men den stora behållningen ligger inte i det som han lär sig.

– Det är ett väldigt trevligt ämne för man får socialisera sig med kompisarna på ett annat sätt när man jobbar steg för steg tillsammans. Och om resultatet blir lyckat så sitter man sen ner och äter, det är trevligt.