– Det började med att jag ville äta bättre mat. Barnen hade flyttat hemifrån så jag kände: "vad tusan, nu är det min tur". Då var jag överviktig, jag vägde lite över 100 kilo, säger Åsa Östlund.

Den stora förändringen sattes igång när hon satt hemma i Atlingbo i mellandagarna 2014. Barnen var nyss utflugna och Åsa ville göra något för sig själv, och bestämde sig för att gå en kurs över nätet där man kunde få hjälp med att äta nyttigare. Där fick hon veckomenyer och recept att följa. De snabba kolhydraterna och sockret plockades bort och byttes ut mot nyttigare alternativ och en mer grönsaksrik kost.

Förändringen skedde över en natt, och omställningen till den nya maten var till en början inte så lätt.

Artikelbild

| Bestämde sig. När barnen flyttat hemifrån lade Åsa Östlund om kosten över en natt, och blev av med sin övervikt.

– Det var jobbigt. Jag plockade bort alla snabba kolhydrater på en gång. Det var en vecka med lite abstinens.

Först bokade hon sex veckor med målet att hamna under 100-strecket. Men hon märkte skillnad snabbt, och det sporrade henne till att fortsätta.

– Målet var att gå ner sex till åtta kilo, att komma ner på tvåsiffrigt. Men sedan gick det i en sån rasande fart, så då var det bara att fortsätta.

Så Åsa fortsatte, och gav sig inte. Hon fortsatte att gå kurserna under våren 2015, och fortsatte sedan på egen hand under sommaren. Innan årets slut hade hon gått ner drygt 40 kilo. Det var en stor fysisk och mental omställning, som märktes både hemma i garderoben och ute på stan.

Artikelbild

| Minihus. Förut bakade Åsa ofta bullar och kakor, något som hon slutat med. Men ett litet pepparkakshus blev det till jul.

– Jag har fått byta ut hela garderoben, utom strumporna. Jag har fått köpa allt nytt. Och när jag stötte på människor som jag inte träffar så ofta kunde de säga: "Oj, jag kände inte igen dig. Vilken tur att du hälsade först!", berättar Åsa.

Men det tuffaste var inte själva viktnedgången, utan tiden efter. Då handlade det om att hitta en balans och att inte falla tillbaka i gamla osunda vanor. För Åsa har det handlat mycket om att hålla fast vid de nya rutinerna.

– Det är det svåra. Jag gör veckoplanering varje vecka med olika maträtter. Jag köper inte heller hem godis längre. Det handlar egentligen om det, att inte ha det hemma.

Idag känner hon att livet är lättare. Saker som hon tidigare undvek på grund av övervikten är inte längre något problem.

– Det är jätteskillnad. Det är otroligt mycket lättare att röra sig. Jag märker på yogan där jag gått länge att det är mycket lättare. Jag drar mig inte heller längre för att vara med på fysiska aktiviteter, till exempel långpromenader med vänner, säger Åsa.

Utöver det rent fysiska upplever hon att hon blivit bättre på att se efter sina egna behov i livet, och inte bara tänka på andra.

– Jag tänker på hur jag äter och mår, och överlag har jag blivit bättre på att prioritera mig själv.