Det var när Staffan Landin, bördig från Klinte på Gotland, arbetade på FN som han kom i kontakt med Hans Rosling, professor i internationell hälsa. Rosling ville få med FN i arbetet om att göra statistiken användarvänlig, vilket ledde till ett samarbete mellan FN och stiftelsen Gapminder. Mellan år 2007 och 2010 arbetade Staffan Landin på Gapminder, och både innan och efter det har han föreläst om global utveckling med fokus på hälsa.

– Hans styrka var att koka ner komplexa beståndsdelar och göra det begripligt. De flesta utgår från att världen är mycket sämre, men det är nästan alltid bättre än man tror.

Engagemanget för fakta fick Staffan Landin tidigt, men intresset växte efter att ha arbetat med Hans Rosling och umgåtts med hans familj.

Artikelbild

| Staffan Landin är uppvuxen i Klinte men bor numer utanför Lund i Skåne.

– Jag har alltid gillat att sitta och gnälla framför Aktuellt och säga ”hur vet ni det”, säger han.

I dag arbetar Staffan Landin som föreläsare. Han har startat initiativet ”Make fakta great again”, som syftar till att sprida fakta på bland annat Facebook inom olika sakfrågor. Han gör även faktafilmer för Aftonbladet där han reder ut hur det faktiskt ligger till med bland annat arbetslösheten, våld/brott och invandring.

– Jag vill öka intresset för fakta och hjälpa folk att ta ställning. Syftet är att göra det intressant nog så att folk vill ta reda på hur det faktiskt ser ut, säger han.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna?

Artikelbild

| Professor Hans Rosling.

– De flesta tror att brotten ökar, fast de minskar. Man tror att antalet fattigpensionärer ökar och att de får det sämre. Allt detta kopplas till invandring. De frågor som inte har med invandring att göra är inte på agendan, säger han.

Staffan Landin tror att den alltmer utbredda faktaresistensen beror på flertalet faktorer.

Artikelbild

| USA:s president Donald Trump.

– Dels är det en effekt av sociala medier, det finns fler publiceringsmöjligheter vilket också är bra eftersom det innebär en demokratisering av diskussionen, men utan dem hade vi inte haft den här utvecklingen. Dels finns en skepsis mot auktoriteter och en politisk kraft som högerextrema rörelser ligger bakom, säger han och fortsätter:

– Det tydligaste exemplet är Donald Trump som visat att det går att bli vald även om han är asdålig. Han är en värdelös politiker på alla plan, och bara för åtta år sedan skrattade vi åt honom.

Artikelbild

| Staffan har startat ”Make fakta great again” som syftar till att sprida fakta på bland annat sociala medier.

Staffan Landin anser att makthavare så som politiker och media har ett stort ansvar för hur man presenterar verkligheten.

– De flesta är dåliga på att skilja på vad som är verklighet och vad som är åsikter, det gäller även journalister och politiker. Politiker väljer verklighetsbild och vill inte lyssna på motståndare. Det är sättet man vinner val idag, man vinner kampen om verklighetsbeskrivningen, säger han.

Varför är det farligt med faktaresistens?

– Det uppenbara är att vi kan få en Trump, att vem som helst kan bli vald. Det är lätt att fatta fel beslut och satsa på fel saker. Nu pratas det mycket om att brottslighet är ett stort problem, men det finns också andra problem som drabbar folk. Till exempel med vården, fattigdom i Sverige och självmord, och det här pratar vi inte om, säger Staffan Landin.

Hur ska utvecklingen stoppas?

– Vi behöver på allvar motverka verklighetsrelativiseringen, för det finns bara en verklighet. Kampen för en objektiv verklighet måste vara bortkopplad från vem som vinner och förlorar på det, alla måste tänka bortom den politiska vinsten eller förlusten, säger Staffan Landin.