– Vi ser ett säkerhetsläge som blir allt mer osäkert, komplext och svårthanterligt, säger konteramiral Jonas Haggren.

I Försvarsmakten framtidstudie, den så kallade perspektivstudien, förespråkar man därför ett fördubblat försvar till 2035.

Det innebär att personalstyrkan ökar från dagens 50 000, inklusive civilanställda och hemvärn, till 120 000.

Artikelbild

| STOCKHOLM 20070430 På måndagen anlände korvetten HMS Gävle till Stockholm efter att i sex månader ha patrullerat utanför Libanons kust för att förhindra vapensmuggling. När det grå, kamouflagemålade örlogsfartyget nådde Kastellholmen sköt hon sin dova lösen innan hon fortsatte in till kajplats. HMS Gävle har under tysk ledning deltagit i den marina delen av FN-insatsen Unifil tillsammans med enheter från bland annat Norge, Danmark, Grekland och Turkiet. Foto Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10080

Av dem ska cirka 45 000 vara värnpliktiga eller tidvis tjänstgörande soldater och sjömän och 13 000 fastanställda soldater och sjömän. Drygt 25 000 ska vara fast- eller tidvis anställda officerare.

På önskelistan står bland annat också fyra armébrigader jämfört med dagens två och ett jägarregemente.

Där står även 24 ytstridsfartyg jämfört med dagens sju och sex ubåtar jämfört med dagens fyra.

Ytterligare exempel är 120 stridsflygplan av senaste modellen Gripen E. Riksdagen har hittills beslutat om att 60 sådana plan ska införskaffas.

Artikelbild

| LINKÖPING 20170704 Saab visar upp sin nya modell 39-8 Jas Gripen E i hangaren i Linköping. Foto: Vilhelm Stokstad / TT / Kod 11370

Ambitionen är att Sverige ska kunna klara av en konflikt under tre månader utan hjälp utifrån. I ett sådant scenario ingår högintensiva strider på svenskt territorium mot en högkvalificerad motståndare.

Enligt konteramiral Haggren så innebär det fördubblade försvaret att man har nått den ambitionen i alla fall till 2035.

Artikelbild

| STOCKHOLM 20180223 Konteramiral Jonas Haggren på presskonferens när försvaret lägger fram sin perspektivstudie hur försvaret ska se ut 2035. Foto: Janerik Henriksson / TT / kod 10010

Förutom ökad uthållighet och tillgänglighet, så ska det fördubblade försvaret kunna möta aktioner som är i gråzonen mellan fred och krig, till exempel sabotage, påverkanskampanjer och it-angrepp.

Det utbyggda försvaret bedöms också kunna slå till mot en angripande fiende tidigare, även utanför svenskt territorium. Försvarsmakten önskar till exempel precisionsrobotar med lång räckvidd.

Haggren uppger att försvaret skulle minska den säkerhetspolitiska risken, ge större handlingsfrihet och större tröskeleffekt, det vill säga kosta mer för en fiende att angripa Sverige.

Haggren vill inte gå in på vilka olika krigsscenarier Försvarsmakten utgår i från, eftersom det ingår i den hemliga försvarsplaneringen.

Ett fördubblat försvar innebär, enligt Försvarsmaktens beräkningar, också en mer än fördubblad försvarsbudget. Cirka 115 miljarder kronor år 2035.

Men för att bygga upp ”volymerna” i försvaret måste man börja redan nu, enligt Haggren. Mer personal måste rekryteras och utbildas och hittills har det gått trögt. Dessutom behöver Försvarsmakten bygga upp infrastruktur och skaffa utrustning för fler soldater vilket tar tid.

Därför bedöms försvarsutgifterna ligga på 75–85 miljarder kronor år 2025. I dag ligger försvarsbudgeten på runt 50 miljarder.

Perspektivstudien kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025.

Tidigare i veckan kom försvarsmaterielutredningen med sin rapport. Den bedömde att materielinvesteringar på 168 miljarder kronor sammanlagt behövs för åren fram till 2030, utöver redan beslutade investeringar.

Enligt konteramiral Haggren ligger Försvarsmaktens beräkningar av materielkostnaderna ”i samma härad”. Men det finns skillnader i vilket materiel som förespråkas. Försvarsmaterielutredning vill ligga kvar på 60 stridsflygplan av modell Gripen E och rekommenderar inte inköp av precisionsrobotar med lång räckvidd. (TT)