Det surrar och är fullt av insekter i den torra branten. Med snits och vana sveper Oskar Lövbom med håven.

– Jag tror att jag har ett taggmurarbi, ropar han medan kompisen Hampus Jarhede kommer för att titta på det lilla biet med sin gula buk täckt av pollen.

Taggmurarbiet är ett av cirka 250 olika arter solitärbin som lever i Sverige. Till skillnad mot honungsbiet tar en ensam solitärbis hona hand om boet utan arbetsbin.

Artikelbild

| Lusernbiet är specialiserat på pollen från lusern.

– Drygt 140 arter finns på Gotland och mer än hälften bor marklevande, säger Hampus Jarhede och pekar på ett misstänkt ingångshål i marken.

Hampus och Oskar läser biologi och geovetenskap vid Umeå universitet. Som enda svenska projekt deltar de i en internationell tävling, Quarry life awards, med 107 deltagare världen över som arrangeras av Heidelberg Cement där fabriken i Slite ingår. I april var de på Gotland första gången för att anlägga lämpliga boplatser vid kalkbrotten.

– Tävlingen går ut på att gynna den biologiska mångfalden runt cementindustrier, säger Oskar Lövbom och berättar att de har fått en budget på 20 000 kronor plus boende av Cementa.

En tredjedel av Sveriges solitärbin är rödlistade och utrotningshotade. Syftet med studien är att ta reda på hur de bäst gynnas när brotten inte längre används.

Artikelbild

| Bihotell görs bäst i varierande material med små håligheter.

– Det är välbehövligt och bra att tänka till kring insekter, säger Hampus Jarhede och berättar om en studie som gjorts i Tyskland.

Där har antalet insekter minskat med 80 procent under de senaste 30 åren. Debatten om bidöden har påverkat beslutsfattare och farliga bekämpningsmedel är på väg att förbjudas i EU.

Artikelbild

| Marklevande solitärbin bor gärna i gamla sandhögar.

– Det sker mycket positivt nu, säger Hampus Jarhede.

Solitärbin lever även i stadsmiljö och är effektiva som pollinerare i villaträdgårdar.

Artikelbild

| Taggmurarbiet är vackert gulfärgat av pollen på buken.

– Vi såg ett tapetserarbi i närheten av utsiktsplatsen på Klinten i Visby. Biet levde i ett järnstaket där det tidigare hade suttit en mutter, säger Oskar Lövbom.

De råder fastighetsägare att sätta upp bihotell som lätt kan tillverkas genom att borra hål i ved, kapa bitar av bambu och lägga ut sand.

– Det kan göra stor skillnad i en trädgård för frukt och bär, säger han.

Den som vill veta vilka arter som flyttat in kan försöka fånga biet med kameran i mobilen.

– Ladda upp bilden på facebookgruppen "Vi som gillar bin och humlor". Där finns flera av Sveriges främsta experter, säger Hampus Jarhede.