Det blir allt vanligare att barn som har en depression behandlas med läkemedel. Mellan åren 2006 och 2016 har antalet barn upp till 19 år som får antidepressiv medicin på Gotland tredubblats, från 98 patienter till 316, visar Socialstyrelsens statistik.

– Den korta förklaringen är att vi inte har några väntetider och god tillgänglighet till barnpsykiatriker, säger Maria Notlind, specialist i barnpsykiatri och överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, BUP.

Jämförelsesiffror visar att just Gotland har högst andel, 95 procent av patienterna, som fått börja en behandling inom en månad.

Artikelbild

| Barnpsykiatriker. Maria Notlind, överläkare på BUP, träffar allt fler barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Att också förskrivningen av antidepressiva mediciner ökar tycker hon inte är konstigt: "Om man är för sjuk i sina symptom så behöver man medicin för att kunna ta emot terapi", säger hon.

– Vi är ett av få län som håller vårdgarantin, säger Maria Notlind.

Hon ser inte att det skulle vara negativt att det skrivs ut mer antidepressiv medicin på Gotland jämfört med andra län.

– Den enda anledning till att vi ger medicin är ju att man ska må bättre, säger hon.

Även antalet barn som får diagnosen depression är högst i landet i Socialstyrelsens jämförelsesiffror. Och Maria Notlind har sett en ökning av barn och ungdomar som kommer till BUP, där patienter med både lindrigare psykisk ohälsa och allvarligare sjukdomstillstånd tas emot.

– Jag träffar många fler och också fler väldigt sjuka ungdomar, säger hon.

Orsakerna till detta är många, men Maria Notlind ser ett par förklaringar.

– Jag upplever att skolsituationen är väldigt pressad, särskilt för barn med neuropsykiatriska diagnoser. De går nästan sönder, säger han.

Bland de yngre barnen är det fler pojkar än flickor som behandlas med antidepressiva, men efter 14 års ålder är det en övervikt på flickor.

– Belastningen för tjejer ökar i samband med puberteten och högstadiet. Jag har mött så många fantastiska tjejer som hatar sig själva, sitt utseende och hur de är. Har man starka sådana tankar så blir man till slut deprimerad, säger Maria Notlind som tycker att det har blivit ett tuffare klimat för unga.

De flesta som får medicin har ofta allvarliga problem som svåra ångeststörningar, självskadebeteende, depression, svåra fobier eller posttraumatiskt stressyndrom. Maria Notlind poängterar att en behandling med antidepressiva läkemedel alltid består av flera åtgärder, täta uppföljningar och inleds med samtal hos en kurator eller psykolog.

– Om man är för sjuk i sina symptom så behöver man medicin för att kunna ta emot terapi och få hjälp. Depression är en dödlig sjukdom där det finns en suicidrisk, säger hon.

Symptomen hos barn som får en depression kan vara många. Ett av dessa tecken som är vanligt hos ungdomar, till skillnad mot vuxna, är irritabilitet. Det kan också vara så att personens beteende förändras genom att den slutar med fritidsaktiviteter, blir håglös, orkeslös och upplevs som svårare att få kontakt med.

– Det här kan också komma en kortare period för att man är i puberteten, men det kan också vara en depression, säger Maria Notlind.

I sitt arbete ser hon att psykisk ohälsa är väldigt stigmatiserat, vilket drabbar flera av hennes patienter. Hon möter också fördomar mot antidepressiv medicin.

– Föräldrarna kan säga att det är farligt och att det inte hjälper. Det är inte konstigt att man blir osäker, men om man skulle få penicillin utskrivet skulle man nog inte ifrågasätta det på samma sätt, säger hon.

Medicinerna kan ge biverkningar i form av magont, yrsel och huvudvärk. Det finns också en risk att vissa läkemedel ökar självmordsrisken i början av behandlingen.

– Det står så överallt, men jag har upplevt det väldigt sällan under de tjugo år som jag jobbat. Med en försiktig dosökning så är det sällan, säger Maria Notlind.