Ledare Gotlands Allehanda Lars Thomsson – vindkraftsamordnare, centerpolitiker med mera – borde inte ha blivit så överraskad av Svenska kraftnäts beslut att skrota planerna på en ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Svenska kraftnät anger att kostnaden överstiger nyttan, vilket Thomsson för helagotland.se kommenterar med:

– Det är ju inget nytt, den har aldrig varit lönsam. Det här har handlat om andra värden, som exempelvis att det är rimligt att ta tillvara på de goda resurserna för förnyelsebar energi som vi har på ön.

– Rent ekonomiskt har kabeln aldrig gått att räkna hem, och ändå har den varit utlovad sedan 2009.

En olönsam kabel tredje kabel förutom de två som redan existerar, för att transportera energi från produktion som inte heller klarar sig utan subventioner. Inte ens den mest hängivna anhängaren av förnyelsebara energikällor kan väl blunda för att ett sådant projekt – speciellt efter lång betänketid – kan komma att omprövas. Samhällsekonomiskt är det svårt att motivera.

Allra mest besvikna över beskedet blir väl de företag och markägare som hoppats kunna bygga ny vindkraft. Det kan nu te sig omöjligt att genomföra sådana utbyggnader, på grund av kapacitetsbrist i infrastrukturen. Åtminstone just nu, i väntan på nya teknologiska landvinningar. För på många håll arbetas det med att utveckla metoder för att lagra energi.

Förnyelsebara energikällor som vindkraft och solenergi är ojämn elproduktion. De producerar ofta el då den inte behövs som bäst. Som på natten. Eller soliga sommardagar. Vid andra tillfällen blir det mycket litet el, trots att behovet är stort.

För att elnätet ska fungera krävs det andra energiproducenter som kan kliva in och leverera oberoende av väder och vind. För Gotland produktionstopparna ett extra stort problem eftersom vår förbindelse till det nationella nätet har begränsad överföringskapacitet.

Men dessa problem skulle ju försvinna om vind- och solenergi kunde lagras effektivt. En metod man arbetar med är att använda elenergin för att genom elektrolys utvinna vätgas. Problemet är att energiförlusterna i omvandlingen ännu så länge är för stora. En annan metod för att lagra elenergi är att omvandla den till lägesenergi, när man pumpar vatten till en reservoar på högre höjd. Energi som kan återfås när man släpper ner vattnet igen, genom turbiner. Och detta är bara två av många olika möjliga tekniska lösningar.

Det finns ju också de gotlänningar som hälsar beskedet från Svenska kraftnät med glädje. Kanske har de oroat sig över projekt som hade inneburit stora vindkraftverk i deras egen närhet och utsikt. Andra har oroat sig för konsekvenserna för fågellivet av en ytterligare utbyggnad av vindkraften. Vanliga elkonsumenter inser kanske också att någon måste betala olönsamma miljardinvesteringar. Detta på en marknad där monopolistiska nätföretag redan tycks få ta ut vilka nätavgifter de har lust med.