GOTLÄNNINGEN LIBERAL KRÖNIKA Luft och ljus, stora öppna ytor som skapar flexibilitet och ger möjlighet för inredningsarkitekter att glänsa och fastighetsägare att hyra ut till många olika sorters kunder.

Kontorslandskap marknadsförs, trots att det är långt ifrån en ny idé, som den moderna sortens arbetsplats. Allt fler arbetsgivare, såväl offentliga som privata, river väggar och placerar ut personalen i räta rader av likadana skrivbord och hurtsar. Detta trots att det sedan länge varit känt att det finns få saker som är ett så stort hot mot en god arbetsmiljö som just kontorslandskap. Av någon anledning tycks såväl hjärnforskare som experter på stress, organisationspsykologi och produktivitet tala för döva öron när de gång på gång redogör för sina resultat.

Ett av de argument som förespråkare för öppna landskap lyfter fram är att kommunikationen på arbetsplatsen förbättras. Det är en sanning med modifikation. Visserligen ökar interaktionen mellan medarbetarna. Men de mer djuplodande samtalen och utbytandet av viktig information minskar, eftersom det är svårare att prata enskilt när det finns risk att andra lyssnar.

Människor som arbetar i kontorslandskap mår dessutom sämre och är oftare sjukskrivna. En aktuell dansk studie visar att personer med enskilt eller delat kontor i genomsnitt har fem sjukdagar per år, medan de som sitter i större landskap är borta sju till åtta dagar.

Arbetsmiljöforskaren Helena Jahnckes avhandling som publicerades för några år sedan lyfter även fram hur anställda som sitter i landskap var tröttare och lättare tappade motivationen. De hade också högre halter av stresshormoner i urin och saliv.

Katarina Gospic, fil. mag. i fysiologi och medicine doktor vid Karolinska Institutet har i sin bok “Neurodesign: inredning för hälsa, prestation och välmående”, beskrivit hur våra arbetsplatsers utformning är nära kopplat till hur vi mår och hur effektiva vi är på jobbet. Generellt går det att slå fast att det bästa vore att så långt det går undvika kontorslandskap.

Det finns få saker som vi människor har så svårt att utestänga som ljud av andras röster eller andra som rör sig strax intill. Då störande ljud sänker prestationen med upp till 66 procent och det tar relativt lång tid att återfå fokus varje gång vi blir avbrutna, är det i regel en ren förlustaffär för arbetsgivaren att placera folk på det sättet.

Med utgångspunkt från det vi i dag vet om vilken typ av arbetsmiljö människor föredrar, vad som ger högst produktivitet och minskar sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa borde varje klok arbetsgivare satsa på att återgå till att erbjuda sin personal arbetsplatser i mindre kontorsrum.

De företag och myndigheter som säger nej till landskap borde lyftas fram som förebilder. För det finns knappast något mer omodernt än att inte förstå att personalen är varje verksamhets viktigaste resurs och därför värd att lyssna på och värna.