GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR Arbetslösheten är nu över 20 procent. Nej, inte för "etniska svenskar mitt i livet", som Fredrik Reinfeldt en gång uttryckte det. Men för dem som saknar gymnasial utbildning. För utrikes födda är siffran runt 15 procent. Tillsammans utgör dessa två grupper ungefär hälften av den totala arbetslösheten.

Men det är bara början, som Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, visar i partiets nya rapport "När lågkonjunkturen kommer". Med siffror från de senaste 25 åren pekar han på att sysselsättningen för dessa grupper sjunker med i genomsnitt 9 procentenheter mellan konjunkturtoppen och -botten.

Det betyder att arbetslösheten för de nämnda grupperna riskerar att fördubblas. Och i dess spår följer såväl dränerade statsfinanser som en förvärrad situation i redan utsatta områden. Konsekvenserna för den enskilde är inte mindre allvarliga.

Det som är ett stort problem i dag kan alltså bli en fullkomlig katastrof när konjunkturen vänder.

Rapporten presenterar flera förslag som kan bidra till att lösa problemet, bland annat ett reformerat försörjningsstöd som ökar incitamenten att arbeta. Det viktigaste är dock ett som är känt sedan tidigare: inträdesjobb. Det är en Alliansgemensam idé och innebär att den som är utrikes född eller är 23 år och saknar gymnasieutbildning ska kunna anställas till 70 procent av ingångslönen i en bransch. Arbetsgivaravgiften slopas helt.

Detta har fått regeringen, och särskilt Socialdemokraterna, att sparka bakut, eftersom det vore ett brott mot den svenska modellen där arbetsmarknadens parter avtalar om lönerna.

Problemet är bara att parterna inte har åstadkommit någonting. Och det har inte regeringen heller, annat än att mässa om fler utbildningsplatser. Men att hundratusentals människor med grundskoleutbildning eller mindre alla skulle kunna utbildas för att möta de höga kraven på svensk arbetsmarknad är mer än naivt.

Det hårdnackade motståndet dömer stora grupper till bidragsberoende och utanförskap. Ändå har regeringen och LO mage att anklaga Alliansen för att vilja skapa ett nytt låglöneproletariat. Som om några tusenlappar i försörjningsstöd vore bättre än 15 000 kronor i månaden – en ungefärlig lön med Alliansens förslag.

På ett seminarium om rapporten påpekade Dan-Olof Rooth, professor i ekonomi vid Linnéuniversitetet, att bara fem procent av Sveriges anställningar hör till det som brukar kallas enkla jobb, sådana som kräver inga eller låga kvalifikationer. Den siffran är lägst i hela EU. Skulle vi bara ta oss upp till Tysklands nivå på åtta procent skulle det innebära 140 000 nya jobb. Det är en tredjedel av Sveriges nuvarande arbetslöshet.

Alliansen beräknar å sin sida att deras förslag skulle skapa 30 000 nya jobb. Det är nog konservativt räknat, när man beaktar att kostnaden för att anställa i de aktuella fallen skulle halveras jämfört med i dag. Men även om det stämmer är det ett bra första steg mot en arbetsmarknad som inte faller samman när lågkonjunkturen kommer.