LEDARE GOTLÄNNINGEN En av Sveriges otillgängligaste platser.

Så beskriver Ung Vänster Gotland och meddelar att de därför inte tänker medverka i årets upplaga av Almedalsveckan.

Man får onekligen hoppas att de därmed också jobbar för att deras partivänner, och alla vi andra som bor och verkar här, ska få bättre villkor. Eller ska vi lämnas åt vårt öde här ute i otillgängligheten?

Det är både komiskt och tragiskt att varje år inför Almedalsveckan läsa om hur dåligt, ineffektivt, dyrt och allmänt svårt allting blir när maktens kärna flyttar från huvudstaden till världsarvsstaden Visby på landets största ö. En ö som är de allra flestas främsta resmål om de får önska fritt.

Usch, att behöva vistas här en vecka istället för att vara kvar i stan där umgänget mellan journalister och makt är totalt fri från vänskapsrelationer och där varje skattekrona kommer till hundraprocentig kundnytta.

Ursäkta om vi som bor här ler lite åt era krumbukter.

Ni är hjärtligt välkomna ändå, vi är väldigt nöjda, till snudd på hybris, med Almedalsveckan. Vi försöker vårda den så gott vi kan för att ni, trots allt, ska komma tillbaka år efter år. För vi tycker väldigt mycket om att ni kommer hit.

Här kryllar det av vanligt folk året runt och extra mycket under Almedalsveckan. Vanligt folk som brinner för sitt jobb, sin organisation, sitt parti, sin sak. Vanligt folk som får ett frågande uttryck i ansiktet när de hör talas om att i Almedalen där sover man, eller ligger på stranden, tills det är dags att masa sig iväg till ett rosémingel.

Vanligt folk som sover på en madrass i en lägenhet tillsammans med åtta arbetskamrater. En påtvingad intimitet som skulle vara omöjlig på en vanlig konferens, men som man accepterar för att allt det roliga och positiva överväger. Vanligt folk som går upp med solen för att ställa i ordning sin mötesplats på gatan, eller förbereda sitt seminarium för dagen.

Vi är så glada att ni anser det värt allt slit. Vi hoppas ni alla får en välbehövlig vila när veckan över.

Vi hoppas, så klart, att ni kommer tillbaka på semester, eller varför inte för att bosätta er här.

Vi som redan valt att bo här kan hålla med er om en sak. Att det är dyrt att ta sig hit, för er alltså.

Vi som bor här har gotlandsrabatt på färjorna och åker för några hundralappar. Men när våra vänner och släktingar vill komma på besök kan kostnaden uppgå till samma nivå som en billigare charter till Medelhavet.

Däremot är det inte rent fysiskt otillgängligt, det går flera turer med båtarna per dag, både från Oskarshamn och Nynäshamn och numera även till Västervik på sommaren.

Flyget gör det ännu mer tillgängligt. När vi som bor här åker på kurs i Stockholm har vi kortaste restiden av alla. 30 minuter till Bromma. En vanlig dag i oktober har du nio avgångar att välja på från Bromma till Visby

Varje gång vår färjetrafik ska upphandlas heter det att det är för dyrt. För staten alltså. Då och då tvingas vi åka till Stockholm (se bilden) för att protestera mot föreslagna försämringar av vår livsviktiga transportsträcka till fastlandet. Vår landsväg.

Passa gärna på att prata med vanligt folk. Här finns 58 000 exemplar och många av dem slår knut på sig själva för att allt ska bli klart till varje vecka 27 när ni kommer hit. Vi hoppas vi klarade av det i år igen.

Välkomna!