Gotlands Allehanda Allt fler arbetsgivare är vill veta om personer de tänker anställa har dömts för brott. Det visar statistik om begäran om utdrag ur belastningsregistret från Polisens rättsavdelning. Under de elva första månaderna av 2017 begärdes 740 000 utdrag, varav 300 000 till enskilda. Det kan jämföras med 220 000 utdrag till enskilda under hela 2013. Anledningen till att privatpersoner vill ha sina utdrag är ofta just för att potentiella arbetsgivare önskar ta del av uppgifterna.

Att arbetsgivare vill veta om de anställer en tidigare dömd person är rimligt om det är relevant för arbetsuppgifterna. Ska den anställda jobba inom till exempel skola eller barnomsorg är det till och med lagstadgat att en kontroll av belastningsregistret görs, för att skydda barnen från eventuella återfall i brott. Det finns dock fler branscher än så där det innebär en risk för arbetsgivaren och dennes kunder att anställa någon som dömts för ett visst brott, till exempel där den anställde ska röra sig i andras hem.

Den stora ökningen av begäran om utdrag ur belastningsregistret pekar dock på att många arbetsgivare vill se sådana även då det inte är relevant för arbetsuppgifterna. Detta är till onödig nackdel för dem som söker jobb efter att de sonat sitt brott. För att stoppa den utvecklingen vill arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) nu väcka liv i ett snart fyra år gammalt lagförslag om ett generellt förbud för arbetsgivare att efterfråga utdrag ur belastningsregistret. Bara de branscher som har lagstöd för det får begära utdrag, vilket skulle innebära en rejäl begränsning. Ylva Johansson vill dock utvidga den kretsen av yrken innan förbudet träder i kraft.

Även om fler yrken undantas finns det tveksamheter med ett förbud. Undantagen skulle behöva uppdateras allt eftersom arbetsmarknaden utvecklas, och risken är stor att de ändå inte skulle täcka alla yrken där möjlighet att begära utdrag rimligen bör finnas.

Den nuvarande lagstiftningen är dessutom utformad på så sätt att en privatperson ska uppvisa ett utdrag först när denne erbjuds en anställning på exempelvis ett boende för barn. Det ska alltså inte kunna användas som ett sätt att sålla bland arbetssökande, vilket är rimligt.

Det ökade antalet registerutdrag är ett tecken på att samhället i allt större utsträckning inte anser att straffen motsvarar brotten. Den som har tagit sitt straff anses helt enkelt inte ha sonat sitt brott. Det får allvarliga konsekvenser bland annat för dem som inte väljer en yrkeskriminell bana utan i stället går den smala och hederliga vägen.

Regeringen bör ta fasta på den signal som samhället skickar, dock inte på det sätt om Ylva Johansson vill. Problemet låter sig nämligen inte lösas genom ändrade regler för registerutdrag.