Ledare Gotlands Folkblad Det finns många sätt för politiker att skapa engagemang hos ungdomar, men vissa sätt är sämre än andra. När en åttondeklass i Huddinge skrev en debattartikel om läsplattor i skolan fick de många reaktioner. En av dem som reagerade var den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali.

Enlig eleverna var Bali ”ganska otrevlig”. Klassens mentor beskriver delar av de reaktioner debattartikeln fick från vuxna som ”ganska konstig, icke konstruktiv, kritik” och att de innehöll ”lite personliga påhopp och lite låg nivå”. Klassen och mentorn är noga med att de positiva reaktionerna var klart fler. Detta kan man läsa om på SVT:s hemsida.

Hanif Bali och de andra som reagerat på ett dåligt sätt har fått eleverna i klassen att ta nästa steg. Skolungdomarna tycker att debatten om näthat ofta har handlat om ungdomars dåliga beteende, och nu när de själva upptäckt att vuxna inte är så mycket bättre vill de lära vuxna hur de ska bete sig på nätet. Dessutom är det rätt ironoiskt att skolungdomar vill lära en moderat riksdagsman att vara vuxen på nätet.

Jag tycker att detta är lysande. Dels då det tydligt visar att ungdomar har ett samhällsengagemang. Men också för att skolan ger eleverna möjlighet att jobba med något de brinner för. För där finns lärandets kärna.

När lärare lyckas fånga elevernas intresse för vad som helst är det så lätt att lägga in andra ämnen i det intresset. Är en elev till exempel intresserad av rymden kan en bok i det ämnet vara mycket lättare att läsa än en vanlig läsebok.

Rymdintresset kan läggas in i geografin där en satellits omloppsbana kan användas för att lära ut länder och världsdelar. Matematik, teknik, biologi, ja det går att med kreativa lösningar få en rymdintresserad elev att bli intressead av många skolämnen. Det svåra i dag är att ge lärare möjligheten att ägna sig tillräckligt mycket åt varje enskild elev för att hitta vad som intresserar eleven och hur det intresset kan överföras till olika ämnen.

Intresset för att lära sig kan också väckas genom att ha ett nära samarbete med näringslivet. När eleverna får träffa någon som jobbar med deras drömjobb, och när de förstår vilken utbildning som krävs, då kan de också få den energi och den framtidstro som tar dem genom skolsystemet på ett bra sätt.

I gårdagen Gotlands Allehanda kunde vi läsa om att barn- och utbildningsnämnden har gett utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att utreda vilka ekonomiska konsekvenser det fria skolvalet får för nämndens och regionens ekonomi. Det är socialdemokraten Lena Eneqvist som initierat utredningen, då hon känner en oro över hur det fria skolvalet påverkar de små skolorna på den gotländska landsbygden och främst då skolorna i ytterområden.

Jag är säker på att utredningen kommer fram till att det fria skolvalet ger regionen ökade kostnader. Vi vet redan att skolorna utanför Visby är de stora förlorarna på det fria skolvalet, nu får vi förhoppningsvis reda på hur mycket regionen förlorar ekonomiskt.

Samtidigt är det ironiskt att frågan om hur stora kostnader de kommunala organisationerna har på grund av det fria skolvalet utreds, samtidigt som stora skolkoncerner tar ut miljonbelopp i utdelning på samma skattemedel. Det om något visar på att systemet är fel.