LEDARE GOTLÄNNINGEN Att åka genom det gotländska landskapet nu är att åka genom en brungul värld av upptorkad växtlighet.

Lyssnare ringer till Radio Gotland och skäller på reportrar som inför väderprognosen frågar SMHI om det ”finns risk för” regn.

Lantbrukare får skicka sina djur till slakt och på åkrarna skrumpnar den skörd som ska förse resten av året med foder och intäkter.

Även det viktiga sommarbetet är uppbränt av torkan.

Situationen för svenskt lantbruk är allvarlig och kommer inte regnet snart kan det bli katastrof för många bönder. Det finns inga reserver att ta av. Det finns inte foder att köpa.

Om någon tidigare inte insett vikten av ett inhemskt lantbruk så borde insikten nu ha landat.

Politiken kan inte styra vädret, även om vissa partier ibland ger sken av att kunna trolla med knäna. Men politiken kan ge lantbruket förutsättningar att klara såväl nedgång av priser på de produkter de levererar som en torrsommar.

LRF kräver bland annat att EU:s krisfond ska kunna användas till att stötta bönderna.

Dessutom vill LRF att Jordbruksverket och andra myndigheter gör utbetalningar tidigt under hösten. De uppmanar också bankerna att ha förståelse för de lantbrukare som behöver krediter.

Men tillfälligt krisstöd och förtida utbetalningar räcker inte enligt LRF:s förbundsordförande Palle Borgström. Han kräver ”nya pengar”. Hur detta skyddsnät för landets livsmedelsproducenter ska se ut finns än så länge inget politiskt svar på.

Som lantbruksföretag kan man klara ett dåligt år om man har sparat i ladorna i ordens dubbla bemärkelse. Men när marginalerna redan är små kan ett dåligt år bli det som till slut sätter punkt för verksamheten. Lantbruken är i dag hårt reglerade och det krävs tillstånd och dispenser för att till exempel skörda det gräs som växer på en vall som är rapporterad som mark i träda. Försenade utbetalningar av de ersättningar bönderna får för att följa regelverket är ett återkommande problem.

Centerpartiets Kristina Yngwe, säger till tidningen Land Lantbruk att man vill att regeringen kallar samman en kriskommission där handeln, politiken, myndigheter och lantbruksnäringen ingår. Kommissionen ska ta fram planer på både kort och lång sikt för att säkra lantbrukens likviditet.

Svenska konsumenter har över lag stort förtroende för svenska lantbrukare.

Nyligen presenterades resultatet av en undersökning, som genomförts för tredje året i följd, och som handlar om konsumenternas syn på de gröna näringarna. Den är utförd på uppdrag av LRF av Ipsos bland cirka 1 000 personer i skiftet april-maj.

Av de tillfrågade har 83 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för bonden och dennes verksamheter. Andelen var densamma i fjol.

78 procent svarar att de medvetet väljer mat och råvaror från svenska bönder.

Ändå har Sverige den lägsta självförsörjningen av livsmedel inom EU, bara 50 procent av dagens konsumtion består av inhemsk produktion.

Här finns något som inte stämmer.