LEDARE GOTLÄNNINGEN Den svenska skogen ger inte bara underbara promenader. Skogen är oerhört viktig för svensk ekonomi och skapar jobb över hela landet. Den ger också förnybar energi, som vi behöver för att möta klimathoten. Därför behöver skogsnäringen få rätt förutsättningar framöver. Så beskrivs skogen på Centerpartiets hemsida.

Det förvånar mig hur dåligt insatt gemene man är i skogsbruk och i skogens många värden.

Det vill säga det som händer mellan att man väljer vilket frö som ska planteras i skogen tills trädet tas ner när det är moget. En intervall på cirka en människas livstid.

Av Gotlands landyta används cirka 70 procent till jord- och skogsmark. Varav häften är skogsmark. Det är nog större yta än de flesta känner till.

I delar av Sverige ser man inte på Gotland som ett skogslän, men när vissa skåningar kommer till Gotland kan de inte se fälten för all skog.

På Gotland finns det sedan många år tillbaka ingen skogsutbildning, utan gymnasielever och vuxna som vill fördjupa sig i skogsbruk är hänvisade till fastlandet. Vilka signaler sänder det till skogsintresserade gotlänningar?

Kompetenscentrum erbjuder med jämna mellanrum, utbildning i motor- och röjmotorsåg. Studieförbundet Vuxenskolan gör samma sak. Den utbildning jag syftar på är skoglig utbildning med fokus på skogsbruk och skogsnäring. Att kunna ta ner träd är inte samma sak som att driva företag och sköta om stora arealer skog. Men det är så klart en väldigt bra början.

Vem ska sköta om en tredjedel av Gotlands yta framöver? Är det största hotet brist på intresse, kunskap eller förståelse för skogens värden?

Det råder redan i dag brist på personal i samtliga delar av skogsnäringen på ön. Det är en fråga att ta på största allvar.

Över 4000 personer äger skog på Gotland. Med så många skogsägare är detta så klart ett ämne som rör många.

Skogen är inget som bara står där och sköter sig själv. Skogen blir skog genom att ett frö eller en planta planteras, den unga skogen gallras och träd som hindrar tas bort och skogen ses över med jämna mellanrum och vindfällor kapas ner.

Vi har ett år bakom oss som varit mycket tufft för de som arbetar och brukar skog på Gotland.

En blöt höst och vinter och en varm och torr sommar. Under den blöta perioden går det inte att vara i skogen för marken bär inte och det riskerar att ge skador på marken. Under sommaren är brandrisken stor, och bristen på friska fläktar i skogen har gjort det olidligt varmt i skogen.

Vem har en plånbok som tillåter arbetskraft att sitta och vänta? Vem har ett psyke att klara av detta? Vem står för kostnaden av naturens påverkan?

Torkan som påverkat oss alla denna sommar, påverkar så klart även skogen. Något som det har pratats relativt lite om i relation med torkans påverkan på lantbruket. Nyplanterade plantor dör av torkan och stora arealer skog måste planteras om.

Det handlar om attityd. Skogen runt om kring oss är viktig för oss alla. Ser inte folk skogen för alla träd?