Krönika Gotlands Folkblad I december åkte jag till Oman med mina svenska värderingar i bagaget. De anses ju vara av en alldeles särskild sort. För att få klarhet i vad det är som är så typiskt svenskt så googlade jag på svenska värderingar. Då dök Ulf Kristersson (M) upp. I sitt jultal lät han meddela att i Sverige så talar vi svenska och att svensk lag gäller i Sverige. Inte särskilt överraskande men det är ju sant att det är exklusivt för Sverige och inte särskilt gångbart i Oman.

Oman ett sultanat och ligger på en bottennivå när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. I Oman bor, som i alla andra länder, en blandning av människor med olika bakgrund och religion. Som tillfällig besökare är det inte möjligt att i någon djupare mening greppa hur det står till på värderingsfronten. Men det är inga som helst bekymmer i något enda avseende att resa i Oman. De flesta talar engelska vid sidan om sitt eget språk. Precis som vi gör.

För det är ju bra att den svenska skolan ser till att vi klarar av att tala flera språk än svenska.

Vi anser ju exempelvis att det är självklart att vi svenskar utan en massa krångel med gränspoliser och visumkrav ska kunna besöka olika platser lite här och var på jordklotet. Och då är det förstås bra att kunna prata ett annat språk än svenska.

Svenskar är ett privilegierat folk, vi kan besöka 176 länder utan att ens behöva ansöka om ett visum först. Vi innehar tätpositionen av de 199 länder som ingick i jämförelsen. Bor man i Afghanistan exempelvis får man bara besöka 25 länder. Oman ligger lite bättre till där får man besöka 105 länder utan att ha visum.

De värderingar som vi anser vara svenska, typ demokrati och jämställdhet, är inte alls unika, andra länders värderingslistor är till förvillelse lik vår.

Jag har i alla fall inte hittat några som är unika för Sverige, utom att vi talar svenska då.

De värderingar som vi omhuldar mest, demokrati och jämställdhet, har heller inte funnits särskilt länge. Jämställdhetspolitiken har inte många år på nacken och vi har en bit kvar innan vi kan hävda att Sverige är ett jämställt land.

Den svenska hemmafruperioden när kvinnor vårdade frisk man i hemmet pågick ända in på 70-talet då föräldraförsäkringen byggdes ut, sambeskattningen togs bort och vi fick rätt till abort. Jag hade en farmor som inte hade rösträtt så demokratin i Sverige går inte heller tillbaka så länge som vi vill föreställa oss.

Optimism är en svensk värdering anser Anders Lindberg på Aftonbladet. Och det vill man ju gärna hålla med om i hopp om att allt fler länder rör sig i riktning mot demokrati och jämställdhet.