GOTLÄNNINGEN DEBATT Hur ser det gotländska näringslivet ut egentligen? Besöksnäringen brukar snabbt lyftas fram, de gröna näringarna och skogen och så har vi företagen i vård och omsorg, i skola, för att inte tala om industriföretagen och teknikföretagen, företagen i transport och logistik, livsmedelsföretagen, tjänsteföretagen, företagen som jobbar med småskaligt hantverk och så alla underleverantörerna till dem ovan nämnda och till den offentliga sektorn.

Vilken strålande bild att hålla upp av en ö mitt ute i Östersjöns blånande vatten.

Ja, Gotland har ett imponerande näringsliv med uthålliga företagare som konkurrerar med Sverige och resten av världen var eviga dag, det finns en gotländsk företagaranda stark som ett russ och lika envist. Det är något att vara stolt över och förvalta på allra bästa sätt.

Det finns faktiskt inte någon människa här som inte är berörd av hur det går för företagen, hur de mår och hur deras förutsättningar att tackla verkligheten ser ut. Man kan hylla dem eller inte bry sig så värst, men berörd av hur de vågar anställa och investera och vad som håller dem tillbaka det är man lika fullt.

I den årliga undersökningen vi på Svenskt Näringsliv envisas med att göra, nu för sextonde året i rad, identifieras tydligt vad som förmörkar enskilda företagares stjärna, det finns anledning att begrunda detta.

Vår definition av företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Vi mäter för att ge kommuner och regioner kunskap och verktyg att förbättra förutsättningarna för företagandet. Vi gör det för att vi vet att de kommuner som möter sitt näringsliv på ett konstruktivt sätt får god utväxling av det i form av nya jobb som ger ökade skatteintäkter till skola, vård och omsorg, polisväsende, idrottsanläggningar och vad man mer vill satsa på.

Det mesta går faktiskt bättre där det finns en ömsesidig förståelse och respekt mellan näringsliv, politik och myndighetsutövning. Kunskap är som så ofta makt, ju mer vi vet och förstår om varandra desto klokare och mer omsorgsfulla kan vi bli vi i samhällsbyggandet till allas gagn.

Vi mäter också för att det rätt och slätt är bra att veta hur man står sig i jämförelse med andra. Vad gör andra som inte vi gör och hur kan vi ta hjälp av den kunskapen.

Företagsklimatet sitter inte så mycket i det stora politiska gesterna även om dessa är viktiga för att styra åt rätt håll, utan i det enskilda mötet mellan företagare och handläggare.

I år tar Gotland ett kliv bakåt med en placering i rankningen från 256 till 257, det är tråkigt men bör inte ses som något stort steg bakåt marginalerna är ytterst små i en sådan här mätning.

Snarare ska det ses som en blåslampa rakt på det arbete som satts igång för att förbättra företagsklimatet och för att det ska omsättas i konkreta aktiviteter och märkas i mötet mellan företagare har handläggare på förvaltningar och myndigheter i arbetssätt och i rutiner. Att prata om övergripande målsättningar är viktigt, men det är först när dessa syns i det enskilda ärendet som det ger resultat i någons verklighet.