GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR JUL- OCH NYÅRSSERIE, DEL 7: HUR VÅRDKÖERNA KAN KORTAS Den som väntar på vård väntar i dag alldeles för länge. Sverige har längst väntetider i Europa – och de ökar. Att svensk vård alltjämt håller internationell toppklass är en klen tröst för den som är placerad i kö.

När Stefan Löfven kom till makten 2014 togs kömiljarden bort. Sedan dess har köerna till operation och åtgärd inom specialistvården fördubblats. I ett välfärdsland som Sverige är det rimligt att alla åkommor, även ofarliga, åtgärdas inom 90 dagar. Då behöver staten sätta press på att landstingen levererar.

Ord som “produktion” och “effektivitet” har tyvärr blivit bannlysta av vårdpersonal. De hävdar att bara politikerna satsar på personalen så kommer allt att lösa sig. Frågan är om det stämmer.

Sverige har både många läkare och många sjuksköterskor per invånare och patient. Även om man räknar bort läkare som inte jobbar heltid och sjuksköterskor som arbetar med annat är vården välförsörjd med högskoleutbildad personal. Det är kanske dags att ställa sig frågan vad dessa personer egentligen gör på jobbet?

Även om det självklart görs mycket nytta, utförs också en hel del onödiga arbetsuppgifter. Ett exempel finns i journalförandet. I inskrivningsanteckningar skriver sjuksköterskor ut självklarheter som “Mål: Ingen sårinfektion och inga trycksår” och “Mål: Stabil andning, inga komplikationer”. Läkare kan upprepa en patients sjukhistoria i varje anteckning. Här kan nya journalsystem, med bättre överblick över olika sjukdomsförlopp, vara till nytta. Men personalen har också ett ansvar att prioritera sin dyrbara tid på att se till att patienter inte får trycksår i stället för att bara skriva ner det som mål i journalen.

Även digitala verktyg som förbättrar flöden och förbereder patientbesök kan öka effektiviteten. Läkemedelsmaskiner och receptarier kan hjälpa sjuksköterskor att lägga mindre tid i läkemedelsrummen och mer tid med patienterna.

Alla är dock inte öppna för förändrade arbetssätt. När Liberalerna föreslog att vårdbiträden kan avlasta sjukvårdspersonal med enkla uppgifter som att fylla på förråd, städa och hämta matbrickor gick Vårdförbundet till frontalattack.

Sjuksköterskebristen har visserligen drivit upp lönerna mycket de senaste åren, även om löneökningarna i huvudsak gått till nyutexaminerade. Men politiker från höger till vänster talar nu om löneökningar för erfarna och specialistutbildade sjuksköterskor. Det är hög tid att de vackra orden omsätts i handling. Högre löner för erfarna sjuksköterskor är dock snarare en rättvisefråga än en åtgärd som ensam kommer att lösa vårdplatsbristen.

En annan fråga politiker måste börja diskutera är vårdavgifterna, som inte har höjts i samma takt som inflationen. Barnläkaren Jonas Ludvigsson menar i en debattartikel (SvD 6/12) att avgifter kan förhindra många onödiga besök på barnakuten.

Ny kömiljard, effektivare arbetssätt och höjda vårdavgifter. Både politiker och personal kan skriva ut recepten på mediciner mot de långa väntetiderna i vården.