Ledare Gotlands Folkblad Socialdemokraternas dag, torsdag, under Almedalsveckan innehöll bland annat ett löfte om höjda pensioner, något som det verkligen finns behov av. Löftet, som har välkomnats av pensionärsorganisationerna, innehåller egentligen inga nyheter. Socialdemokraterna vill bara att den pensionsuppgörelse som slöts 1994 också följs när det gäller avgifterna, som av någon anledning blivit lägre än vad det var tänkt.

Pensionsuppgörelsen 1994 har fått sin beskärda del av välbefogad kritik och inte blivit vad den utlovades att bli. Redan i dag finns det dem som jobbat ett helt liv, men som ändå inte får ut de 70 procent av lön som systemet skulle leverera. Nivån är för en del redan nere på 50 procent av tidigare lön, något som naturligtvis blir svårt att leva på om man inte haft en hög lön. Dessutom pekar prognoserna på att nivån kommer att sjunka än mer om inget görs åt saken. Därför känns det bra att Socialdemokraterna nu lägger fram ett förslag på lösning.

Förslaget fick som väntat ett svalt mottagande från de borgerliga partierna. Bara tanken på att det finns risk för att de sociala avgifterna, arbetsgivaravgifterna, skulle öka är ett rött skynke för dem. Även från arbetsgivarorganisationer har det muttrats om att höjda skatter på arbete inte är en bra väg att gå.

Men den höjning av ålderspensionsavgiften som ingår som en del i de sociala avgifterna behöver inte innebära att hela avgiftspaketet höjs. Hela konstruktionen av de sociala avgifterna har en hel del år på nacken och bygger på en treparts uppgörelse. Förenklat innebar den att arbetsgivarna står för administrationen, löntagarna för pengarna som har avsatts genom att tidigare löneökningar gått till pensionssystemet och att staten tar hand om pengarna och fördelar dem till de olika försäkringarna efter eget huvud. Om det ska göras en större förändring av avgiften skulle den genast bli föremål för en kompensation i kommande avtalsrörelser. Därför har avgiften totalt inte ändrats i någon större grad sen mitten på 1990-talet. Däremot har det skett omfördelningar mellan de olika avgifterna. Det kan göras igen på ett enkelt sätt genom att minska den allmänna löneavgiften lika mycket som ålderspensionsavgiften höjs. Då får vi högre pensioner och arbetsgivarna slipper en höjd avgift. Det som kan vara problemet för politikerna är att en minskning av den allmänna löneavgiften också minskar de intäkter till statskassan som riksdag och regering kan nyttja som de vill i budgetprocessen. Nu får vi se om något eller några parti vågar säga nej till högre pensioner och på vilket sätt de i så fall väljer att fördela våra gemensamma resurser.

Efter onsdagens ledare fick redaktionen följande kommentar:

Men bäste Erik Fransson!

Så fel det blev det du skrev i onsdags. Att du mitt i din karriär som ledarskribent i Folkbladet kommer till insikt om att det är liberal du är, det må så vara. Likaså att du vill hylla Jan Björklund.

Att Veronica Palm gärna sett sig själv som statsråd det är väl allmänt känt, men att du, som en av öns mera pålästa socialdemokrater, utnämner henne till minister det är dåligt.

Lars-Göran Kroon

Dalhem och Järfälla

Ibland går det lite för snabbt och det blir fel. Jag rodnar och beklagar att jag satt fel CV på Veronica Palm. Precis som Lars-Göran skriver har hon aldrig varit statsråd.

Därmed tar jag semester och lämnar över ansvaret för Gotlands Folkblad till Robert Sundberg och passar samtidigt på att önska er läsare en riktigt trevlig och skön fortsättning på sommaren.