Gotlands Allehanda Bristerna inom vård och polisväsende ska åtgärdas tids nog, lovar Socialdemokraterna. Sedan tidigare har regeringen utlovat 10 000 fler polisanställda fram till 2024 – trots att den redan suttit vid makten i snart fyra år och ännu inte gjort något åt den minskande poliskåren. Förändring tar visserligen tid, men för att få behålla makten krävs att väljarna har förtroende för att den kommer över huvud taget. Särskilt med tanke på hur mycket skattepengar S vill att medborgarna lägger ut under tiden.

I en debattartikel i DN (26/2) utlovar statsminister Stefan Löfven (S) ett tillskott på 14 000 anställda inom vården – till 2022. Men för att löftet ska infrias måste S såklart få stanna vid makten i åtminstone fyra år till. 14 000 fler vårdanställda om fyra år torde dock inte vara ett särskilt mycket större tillskott än det som växer fram organiskt i takt med en växande befolkning. Bara mellan 2015 och 2016 ökade antalet årsarbetare inom vård och omsorg i Sveriges landsting från 135 000 till 141 000. Ändå råder personalbrist.

En liknande situation råder inom Polisen, vilket justitieminister Morgan Johansson (S) har insett. För att täcka upp för det utlovade personaltillskottet i framtiden vill han tillfälligt ta in fler civilanställda som kan jobba med brottsutredningar. På så vis kan de utbildade poliser som ministern antar sitter vid skrivbordet sättas i yttre tjänst.

Problemet med Morgan Johanssons lösning är att utbildade poliser i hög utsträckning lämnade utredningsarbetet för länge sedan, påpekar Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Civilanställning inom Polisen är dessutom betydligt mer attraktivt att söka än placering i yttre tjänst. Det bästa sättet att snabbt åtgärda polisbristen vore alltjämt att förbättra lön och arbetsvillkor så att de erfarna poliser som slutat kan tänka sig att komma tillbaka.

Vård och poliser hör till välfärdens kärnverksamhet som skattebetalarna ska vara garanterade. Ändå kräver Socialdemokraterna att vi ska betala ännu mer än i dag för att dessa verksamheter ska fungera över huvud taget. De extra tillskott i senaste budgeten som Löfven och finansminister Magdalena Andersson (S) ständigt viftar med imponerar knappast bredvid kostnaden för det höjda barnbidraget.

Socialdemokraterna prioriterar helt enkelt inte det som är allra viktigast framför det som kan ger fler röster i valet. Men väl satsade pengar är nyckeln till att locka fler att vilja arbeta inom vården eller som poliser.

Genom att utlova ett visst antal anställda på rätt plats inom en viss tid ger S i stället sken av att ha dessa sjuksköterskor och poliser på lager, redo att plockas fram när skatten är tillräckligt hög. När det gäller vården är detta extra märkligt, eftersom den personalen inte har staten som arbetsgivare.

En regering som ser problemen är inget värd om den inte är beredd att satsa på åtgärder som löser dem. Med socialdemokratisk politik får vi en mängd olika bidrag vi inte har bett om på bekostnad av en fungerande kärnverksamhet.