Ledare Gotlands Folkblad Så var man då tillbaka i den politiska hetluften efter fyra veckor i den riktigt heta luften. För ska sanningen fram har semestern inte varit vad den kunnat vara. Det har varit för varmt i min smak. Jag har inte kunnat ta mig an det som jag tänkt mig i form av utearbete. Dessutom har jag fått avstå de längre cykelutflykter jag tänkt mig, just på grund av den extrema värmen. Jag har i stället suttit och pustat på en veranda med både parasoll och markis när värmen inomhus blivit högre än den utomhus. Men inte ens i skuggan har jag mått riktigt bra, vilket är alarmerande för mig som person.

För den extremvärme vi nu upplever är inget vi ska vara överraskade av. Varningsklockorna har ringt under många år angående de klimatförändringar som sakta men säkert sker på grund av vårt sätt att hantera vårt lilla jordklot. Växthusgasernas påverkan på klimatet är vetenskapligt bevisade, även om årets värmebölja inte ännu är bevisad som en följd av detta. För det tar tid innan vetenskapen kan analysera allt. Men som jag skrev nyss, årets extremvärme följer de prognoser som finns, och beror till mycket stor sannolikhet på den påverkan vi människor har på vår miljö.

Den extrema värmen har inte bara varit jobbig för mig, utan även blivit ett stort problem för samhället. Lantbrukare drabbas antingen genom minskade skördar eller genom att djuren inte får tillräckligt med bete. Grunderna för vår matproduktion är i gungning och vi måste hitta snabba lösningar för att den inte ska drabbas än värre framöver, för vi kommer att tvingas uppleva fler torra somrar innan vi löst den globala uppvärmningen och dess följder. Om vi någonsin kommer dit.

Vatten är också livsnödvändigt och torkan gör givetvis att grundvattnet inte fylls på och nivåerna sjunker. Hur löser vi det? Det regnar inte mindre, men det extremväder som prognoserna varnar för innebär att regnet kommer mer sällan, men då i betydligt större mängder. Hur kan vi spara på regnvattnet? Och hur kan vi skydda oss mot översvämningar? Nyligen har ett försäkringsbolag annonserat att de inte tänker försäkra nybyggda fastigheter om riskerna för översvämningar eller höjda havsnivåer är för stora.

Skogsbränderna och den extrema brandfaran återkommer jag till under veckan.

Trots det finns det klimatförnekare, de som inte tror på vetenskapens tydliga rön. De som försöker göra sig lustiga över att årets extremvärme är den högsta sen 1756, och kommenterar det med ”Vad berodde den värmeböljan på då”. Ja, man kan diskutera rubriksättning, men hur svårt är det egentligen att ta reda på att det var då, för omkring 260 år sedan, mätningarna startade.

Nej, vi måste göra något och då känns det bra att vår S och MP regering tar saken på allvar. Hur mycket besparingar som det blir på klimatarbetet vid ett regeringsskifte i september är beroende på valresultatet. Men ett värsta scenario som inte är helt otroligt är att SD får en betydande roll för en borgerlig regering och då ligger förutom klimatarbetet även SMHI riktigt illa till. SMHI är den instans som fått statens uppdrag att förser oss med forskningsresultat om klimatförändringarna så att vi ska veta vad vi ska göra för att minska vår klimatpåverkan och skyddas oss från de förändringar som redan sker.

Vi har med andra ord inte bara ett val om välfärden i september, vi har även ett val om våra barns framtida möjligheter att leva på vår jord.