GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR Är din favoritfilm eller -serie amerikansk? Chansen är stor. Sedan många år är svenskar storkonsumenter av produktioner från USA. 2013 uppskattade SF att 60 procent av biobesöken gjordes på amerikanska filmer (DN 4/9 -13). Det är kanske sådana beteendemönster som gjort Europaparlamentet oroligt för den europeiska film- och tv-branschen. När det i veckan (2/10) röstades om ett lagförslag om ”audiovisuella tjänster” – som bland annat ska öka skyddet för minderåriga på nätet – adderade parlamentet ett krav om att minst 30 procent av innehållet på streamingtjänster som Netflix och HBO måste bestå av europeiska produktioner.

Efter förra månadens omröstning om en reformerad upphovsrätt, där parlamentet bland annat röstade för ett automatiskt innehållsfilter för videodelningstjänster som Youtube, kommer alltså ännu en petig och detaljstyrande reglering om innehållet i nättjänster.

Som svenske parlamentarikern Fredrick Federley (C) säger till SvD (3/10) är förslaget uselt i sig: ”Det är ett stort ingrepp i privat företagande och i någon mån kulturell yttrandefrihet, och en total misstro gentemot medborgarna inom unionen.”

Men det är dessutom svårt att överskåda vad det får för konsekvenser. Finns risken att tjänster som Netflix kommer att plocka bort amerikanska serier för att fylla kvoten? Vad innebär det att tjänsterna måste ”lyfta fram” europeiska produktioner?

Och vad blir effekterna på längre sikt, nu när Europaparlamentet öppnat dörren till att styra innehållet i privata streamingtjänster? Fler verktyg för att främja kulturnationalism verkar som en dålig idé när politiker som Viktor Orbán och Jimmie Åkesson är på frammarsch.

EU-kommissionens Roberto Viola sa i september till tidskriften Variety att Netflix redan i dag är ”nära” att uppfylla kvoten på 30 procent. I bästa fall stämmer det, och gäller även andra streamingtjänster som är vanliga på den europeiska marknaden.

Men även om det är sant, och därmed får små konsekvenser, är lagförslaget ännu ett exempel på dåliga, invasiva och petiga regleringar, som ytterligare urholkar förtroendet för EU som politisk nivå. En ny svensk regering, oavsett färg, bör säga nej när frågan kommer upp i rådet.