Krönika Gotlands Folkblad Men nu får det väl ändå vara slut med metoo det har ju spårat ut fullständigt och det handlar ju inte bara om våldtäkter utan om alla möjliga trakasserier.

Det är så överdrivet och det blir svårare och svårare att förstå vad män får och inte får göra med kvinnor.

Så låter det nu när vi befinner oss mitt i efterdyningarna av metoo. Nu handlar det om att metoo bara var ett hastigt uppblossande skrik från kvinnor och som snart klingar av.

Vi förmodas nu ha nått det stadium där vi har fått nog av kvinnors klagan och deras dåliga erfarenheter av män.

I media diskuteras därför inte längre övergreppen utan om och när det hela kan tänkas ha blåst över.

I den här fasen kommer det också krav på hårdare tag mot förövarna. De ska hållas i herrans tukt och förmaning genom en vassare lagstiftning, hårdare straff och tydligare regelverk. Nolltolerans och tydliga policys har inte räckt till. Det måste exempelvis bli lättare att sparka tafsarna sa Annie Lööf (C) i sitt jultal.

Det är tunnsått med de som tror att tafsande män skulle kunna räkna ut något på egen hand. Det enda som anses återstå för att komma till rätta med mäns beteende är att spärra in dem, se till att de förlorar jobbet eller avskiljs från kvinnor på annat sätt.

I många länder har man infört särskilda tågvagnar för kvinnor så att de får vara ifred, här hemma finns det särskild tjejtaxi och trygghetsgrupper som följer kvinnor hem på nätterna om de inte väljer att stanna hemma förstås.

Upprördheten är stor över de kvinnor som säger att de behöver bära slöja för att freda sig mot mäns blickar. Men vad ska man då säga om att kvinnor tvingas åka i en särskild taxi för att få vara ifred? I bägge fallen handlar det ju om behovet av att freda sig mot män.

En av de förhärskande teorierna, inte minst i rättssalarna, har länge varit att mäns övergrepp mot kvinnor handlar om att de inte kan hejda sig.

Kvinnor kan genom sitt uppträdande och genom sin klädsel inleda män i en frestelse som är så överväldigande så att de därför inte kan ta ansvar för sina handlingar.

Detta rättsliga resonemang handlar inte om vad enskilda män gör utan hur män är. Det är märkligt att män inte protesterar mot bilden av män som offer för sig själva.

Det borde få de som tycker att alla män skuldbeläggs att upphäva sin stämma och gå till storms mot domstolarnas nattståndna bild av män.

För inte kan det väl vara särskilt många som håller med Ivar Arpi på SvD när han skriver att ”anledningen till att sexuella övergrepp inte slutar ske beror på biologiska skillnader i mäns och kvinnors sexualitet.”?