GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR Hur kunde Donald Trump vinna det amerikanska presidentvalet? När man frågat hans väljare instämmer nästan alla i påståendet: ”Ingen lyssnar på sådana som jag”.

Ska vi slippa en svensk Trump måste vi titta på just detta.

I den statliga Demokratiutredningen redovisade vi för två år sedan en undersökning som klargjorde att 85 procent av alla svenskar ansåg att de inte hade något som helst politiskt inflytande mellan valen. Och Sverige är den demokrati som har längst mellan valen.

De sista femtio årens förändringar av den politiska strukturen i Sverige innebär att avståndet mellan väljare och valda ökat. Kommunreformerna har lett till att antalet förtroendevalda gått från 200 000 år 1970 till 36 000 idag. Sannolikheten för att man i vardagen träffar på en folkvald politiker har minskat drastiskt.

De politiska partierna har historiskt spelat en stor roll som kanal för människors åsikter. Men de politiska partierna har sedan 1980-talet mist en miljon medlemmar och endast cirka 100 000 svenskar är aktiva i politiska partier – i betydelsen att de är medlemmar och då och då går på möten. Partierna har också blivit mer centraliserade och toppstyrda.

Ska vi bevara en fungerande demokrati måste vi därför öppna nya vägar för folkinflytande. Demokratiutredningen föreslog införande av ”folkmotion” – en idé hämtad från Finland och som innebär att om en procent av väljarna i en kommun ställer sig bakom ett förslag så väcks det i kommunfullmäktige, landsting eller riksdag.

Dessutom borde rådgivande kommunala folkomröstningar bli lättare att få till stånd.

En annan funktion för människor att kunna kanalisera sina uppfattningar är de ”råd” som finns i de flesta kommuner: Äldreråd, Ungdomsråd, Funktionshindersråd. Alltför ofta tillsätts dock dessa råd ovanifrån av kommunstyrelsen och används för att förankra redan fattade beslut, i stället för att råden får komma in på ett tidigt stadium i beslutsprocessen.

När det gäller ungdomsråd är Göteborg en förebild. Där väljer ungdomar mellan 13 och 19 år ett ungdomsfullmäktige. Valet sker på nätet och är en del i skolornas undervisning i samhällskunskap. Ungdomsfullmäktige träffar en gång om året hela fullmäktige och styrelsen i ungdomsfullmäktige möter regelbundet kommunstyrelsen. Även om ett ungdomsråd inte har någon formell makt är det värdefullt att ungdomar skolas in i politiken och att de förtroendevalda får lyssna på deras åsikter.

Mot den bakgrunden är det märkligt att Gotlands regionfullmäktige så lättvindigt avfärdade förslaget om ett ungdomsfullmäktige.

En av de viktigaste politiska uppgifterna i dag – då varningslamporna blinkar för demokratin i allt fler länder – är att finna former som gör att människor kan göra sin röst hörd mellan valen.