Ledare Gotlands Allehanda När julen är i antågande sprider sig julmarknaderna över landet. De poppar upp på städernas torg, men inte minst på många gods och gårdar. Gemytliga handelsmiljöer blir utflyktsmål för familjer som ibland åker långväga för att ta del av stämningen, miljön och utbudet.

På nästan alla säljs unika och lokalproducerade varor som korv, sylt, honung och ostar. Det som dock lyser med sin frånvaro är den lokala julölsproducenten. Eller varför inte gårdens egen glögg eller traktens snaps.

Chansen att familjen tar omvägen via systembolaget inne i tätorten för att botanisera bland det lokala urvalet – i den mån det ens finns hemtaget och inte bara i beställningssortimentet – är med stor sannolikhet begränsad.

Sedan EU-inträdet har runt 550 alkoholdrycksproducenter startat upp i Sverige. Det är ungefär 75 vingårdar, 105 destillerier och 370 bryggerier. Tillåts gårdsförsäljning skapas större möjligheter för småföretagande och arbetstillfällen inom produktion och besöksnäring på landsbygden, samt inte minst trevligare julmarknader.

Motståndare till gårdsförsäljning hävdar ofta att en uppluckring av alkoholmonopolet är en fara för folkhälsan. Tillgängligheten av alkoholhaltiga drycker genom utskänkningstillstånd har dock nästan fördubblats sedan EU-inträdet. Men en motsvarande ökning av konsumtionen har inte skett. Så snarare än att förstöra folkhälsan skulle lättnader i alkohollagen öka friheten för företagare och konsumenter.

För dem som värnar systembolagets monopol och av detta skäl är skeptisk till gårdsförsäljning har EU-kommissionen svarat att det är fullt förenligt att låta egenförsäljning och systembolaget samexistera. Grannlandet Finland är ett praktiskt exempel på hur det går att göra undantag från monopolet och samtidigt ha det kvar.

Dagens system gynnar de storskaliga företagen och hämmar de lokala småproducenterna. Särskilt möjligheten för lantbrukare att producera och sälja förädlade produkter skulle öka lönsamheten och bidra till en mer levande landsbygd, året om.