Ledare Gotlands Allehanda Det finns många framgångsrika friskolor i Sverige. En av de absolut framgångsrikaste är Internationella Engelska Skolan (IES), som under innevarande läsår driver 34 grundskolor och en gymnasieskola för cirka 24 000 elever.

Men IES skulle kunna driva ännu fler skolor för ännu fler elever, om man bara hade hunnit växa snabbt nog. Det står 144 000 elever i kö för att få gå i IES skolor. Fyra nyöppnade skolor inför höstterminen förslog liksom inte för att möta efterfrågan.

Vad är det som är så attraktivt med IES, förutom att det kan vara bra för framtiden att ha gått i en skola där mycket av undervisningen bedrivs på engelska?

Ordning. Disciplin. Respekt. Tydliga regler. Tydliga konsekvenser. Tydliga besked till föräldrarna när något gått snett. Inga kepsar. Inga mobiltelefoner. Ingen nedskräpning och gemensamt ansvar för skolmiljön. Och så vidare.

En av föräldrarna förklarar skolans lockelse för stockholmdirekt.se:

– Vi är trötta på skolor utan regler. Jag applåderade när jag fick höra att barnen måste ta av kepsen. Det handlar om respekt. Och en skola med ett mobilförbud är ett paradis. Så fort disciplin diskuteras så beskrivs det som något negativt, att barnen trycks ner. Men för att barnen ska kunna lära sig krävs ordning och reda.

För regeringen är analysen solklar. Internationella Engelska Skolan är ett problem. Den borde inte få finnas. Det är ju en otäck vinstdrivande skola som numera har ett riskkapitalbolag som huvudägare. Att IES kan ge sina ägare en aktieutdelning, det är att undanhålla resurser från undervisningen.

Att skolan har 24 000 elever och hundratusentals i kö, det tyder väl på att verksamheten är av mycket hög kvalitet. Men det är inte relevant för den rödgröna regeringen.

Regeringens förakt för friskolorna har gått så långt att utbildningsminister Gustav Fridolin blev rosenrasande över att IES var den skola som sökt och fått mest av regeringens specialbidrag till läxhjälp. För Aftonbladet förklarade han sig vara ”heligt förbannad”.

Men det var ju bidrag som skolan hade rätt till. Fridolin har själv infört bidraget och utformat regelverket.

Regeringen borde fundera över vad det kan finns att lära sig av friskolorna, istället för att planera för hur man ska ta livet av dem.