Krönika Gotlands Folkblad Efter anstormningen av 160 000 asylsökande flyktingar 2015 går nu alla kommuners jobb från att fixa tak över huvudet till att integrera och etablera de asylsökande, som får uppehållstillstånd och får stanna i Sverige.

I olika kommuner prövar man nu olika metoder för att nå största möjliga effektivitet i att integrera och få de nya svenskarna i jobb och etablerade på sina nya orter runt om i landet. Alla kommuner får hjälpa till och ta emot flyktingar med uppehållstillstånd och varje år får Gotland cirka 200 nya svenskar med uppehållstillstånd.

Även på Gotland jobbas nu med nya metoder och man lär av andra kommuner hur man effektivast kan etablera de nya gotlänningarna på arbetsmarknaden. En först del är självklart att de får lära sig svenska genom SFI på Komvux. Den undervisningen har genomgått många positiva förändringar för att kunna tillmötesgå de olika behov som de nyanlända har. En del lär sig snabbt svenska och andra tar det längre tid för.

En erfarenhet Gotland har titta på är den så kallade Trelleborgsmodellen, som bland annat kombinerar svenskundervisning med undervisning i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. De nyanlända praktiserar eller till och med jobbar på svenska arbetsplatser.

Juridiken och ansvaret för de nyanländas etablering är splittrad på olika myndighet och olika delar inom kommunerna. På Gotland sker allt mer samarbete över dessa gränser för att underlätta en snabb etablering och integration.

Ett bra exempel på integration är det så kallade IPA-projektet, som innebär att de nyanlända läser svenska på SFI och dessutom gör praktik på olika ställen i regionens verksamheter, främst äldreomsorgen. Detta har varit mycket framgångsrikt och gjort att många nyanlända kunnat få sommarjobb i äldreomsorgen.

Annars är det faktiskt de privata arbetsgivarna, som varit mer på alerten än Region Gotlands alla arbetsplatser med att ta emot och anställa människor från andra länder. Det finns en dubbelsidig nytta med att så snabbt som möjligt få in de nyanlända i jobb och att de tillsammans med svenskkunskaperna får kunskaper om öns arbetsmarknad.

Pensionsavgångarna inom Region Gotland är cirka 200 per år och samma rekryteringsproblem har de privata arbetsgivarna. Bland de nyanlända finns många olika kompetenser, som många arbetsgivare kan dra nytta av. Men då måste offentliga som privata arbetsgivare bjuda till och inse att det kan krävas anpassningar för att underlätta de nyanländas etablering på arbetsplatserna.

De som flytt från krig och elände vill så snabbt som möjligt komma in i det svenska samhället, få jobb och kunna försörja sig själva. Det ställer krav på ett nytänkande som tar fart på Gotland. Alla tjänar på en snabb och effektiv etablering i jobb och integration i det gotländska samhället.