LEDARE GOTLÄNNINGEN Ett inlägg på Expressens Facebook-sida med rubriken: ”Förhållandet tog en drastisk vändning” kan av en van mediekonsument snabbt identifieras som ett klickbete.

Läser man den 2 500 tecken långa (!) artikeln i Expressen får man en lektion i hur man som reporter kan koka soppa av en spik.

Kvinnan i dramat upptäckte att hennes man som hon snart skulle gifta sig med hade köpt sexuella tjänster via sin mobil. Hon gjorde slut. End of story.

Paret är bosatt i England och inte kända för något. Artikeln illustreras rikligt av bilder från kvinnans Instagram där både hon och mannen är fullt synliga och framställs med namn.

Expressen länkar till Daily Mail som i sin tur länkar till The Sun. Det förblir dock en gåta hur händelsen från början plockades upp som en ”nyhet”.

Nu undrar man: 1. vem bryr sig? 2. Varför är det okej att hänga ut helt okända privatpersoner i en svensk tidning om så ytterligt privata angelägenheter?

Svaret är att i jakten på klick är allt tillåtet.

Hade man haft högre ambitioner hade man sannolikt hittat mängder av liknande svenska berättelser i svenskars sociala medier. Inte för att det saknas inhemska exempel på hur enskilda inlägg av privatpersoner i sociala medier blir till skruvade nyheter helt utan innehåll.

Inte minst nu till jul ska det rasas i medierna om våra kära och okära traditioner.

Journalisten Jack Werner gjorde nyligen en intressant analys i en krönika i Dagens Nyheter där han studerat ordet ”hatstorm” genom en sökning i mediearkivet Retriever sett hur användandet av detta ord ökat dramatiskt de senaste åren.

Fram till 2012 användes ordet som mest 8 gånger per år.

I december 2016 noterades hela 360 hatstormar i svenska medier, under hela förra året 696 och hittills i år 439 (440 med denna text).

Jack Werner är skaparen av Viralgranskaren och är en framträdande mediekritiker med starkt fokus på folkbildning och källkritik. En mycket viktig röst i svensk samhällsdebatt.

Han påminner om att de flesta av dessa hatstormar är startade och regisserade av ett fåtal personer, inte sällan med en politisk agenda, och knappast går att beskriva som folkliga uppror.

Även ledarskribenten Patrik Oksanen är en klok och balanserande röst i frågan och skrev på Twitter: ”Sluta göra nyheter på sociala mediedrev, gör nyheten på vem som organiserat det och varför”.

Så länge medierna fortsätter att värdera antal klick som det viktigaste av allt kommer de som förstår att använda detta att utnyttja medierna maximalt.

En intressant faktor i sammanhanget är en färsk undersökning som refereras i tidningen Journalisten. En brittisk studie av professor Neil Thurman visar att unga personer lägger ner dubbelt så mycket tid på att läsa dagstidningar på papper jämfört med online.

Neil Thurman anser att en viktig orsak till den korta lästiden online är att medieföretagen inte lyckats designa sina sajter och appar på ett tillräckligt tilltalande sätt, samt att man inte fokuserat på kvalitetsjournalistik, som är nödvändig för att få upp lästiden bland konsumenterna”.

En sanning som gällde i går, gäller i dag och kommer att gälla i morgon.