GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR I Steven Spielbergs film ”Minority Report” från 2002 spelar Tom Cruise en hjältepolis. Han jobbar på ”PreCrime”-avdelningen, där polisen kan se in i framtiden och på förhand avgöra vilka som kommer att begå brott. På så vis kan polisen rycka ut och gripa människor innan brottet begåtts. Metoden leder till att antalet mord sjunker till noll. Ändå är det antagligen få som skulle vilja leva i ett sådant samhälle. Som tur är har sci-fi-filmen ingenting med verkligheten att göra. Eller?

Sedan i höstas har det blivit allt vanligare att polisen ansöker om godkännande för att sätta upp ljudsensorer. Först ut var Järvaområdet i Stockholms län, där polisen fått tillstånd att sätta upp mikrofoner som känner igen ljud som skottlossning och ljud från glasrutor som krossas. Det gör det möjligt för polisen att stoppa grova brott innan de inträffar.

Malmöpolisen fick grönt ljus av länsstyrelsen i höstas. Syftet med sensorerna är även där att lyssna efter skottlossningar, men på sikt hoppas polisen att man även ska kunna ta upp höga skrik med utrustningen.

Sensorerna är mycket känsliga och fångar upp ljud i realtid. Därmed kan polisen vara på plats innan skadan verkligen är skedd. Steven Spielbergs sci-fi-värld är kanske närmare än vi tror?

Troligen inte. Fler kameror innebär inte att vi övergår från att vara ett fritt land till att bli ett storebrorssamhälle. Övervakningsdebatten tenderar att bli smått överdriven. Sensorer som fångar upp ljud kan verka integritetskränkande, men det handlar inte om att avlyssna enskilda människors samtal, utan om att snabbt kunna vara på plats så fort ett skott avfyrats.

Rätt använt kan dessa mikrofoner, som enbart ska användas på platser där risken för brott är hög, faktiskt rädda liv. Dessutom är denna typ av utrustning mycket bra i händelse av exempelvis terrorbrott, då man kan följa händelseutvecklingen i realtid.

Kameraövervakning har stort stöd bland folket. Enligt en undersökning från Linköpings universitet anser nio av tio att det är en bra idé att sätta upp kameror för att minska brottsligheten. Det finns anledning till att kamerorna är populära. I Nordstan i Göteborg har brottsligheten minskat med 41 procent sedan 2014, bland annat tack vare kameraövervakning. I Stockholms innerstads tunnelbanenät har kriminaliteten minskat med 25 procent under de cirka tio år kamerorna har funnits.

Självklart finns det en risk att brottsligheten bara byter plats. Men om man ska vara krass – det finns bättre och sämre ställen att sälja knark och vapen på.

Människors krav på åtgärder ökar i takt med brottsligheten. Den 25 maj började den nya kameraövervakningslagen gälla, i linje med ett nytt EU-direktiv. Huruvida den kommer att göra det enklare eller svårare för polisen att sätta upp kameror är omdiskuterat. Förhoppningsvis kan polisen fortsätta att använda sig av kameraövervakning på de offentliga platser där kameror gör skillnad. Storebror staten ska inte styra våra liv, men det ska inte heller knarklangaren och vapenhandlaren