GOTLÄNNINGEN C-DEBATT Vi i oppositionen har lagt fram ett samlat budgetförslag vilket känns utmärkt. Därmed lägger vi grunden för att ge väljarna ett starkt alternativ att välja på inför valet 2018.

Våra huvudlinjer är att vi vill satsa mera på personalpolitiken för att bli en attraktiv arbetsgivare och klara kompetensförsörjningen framöver, vi ser det som en ödesfråga.

Något som den sittande majoriteten verkligen inte har prioriterat under sina sju år vid makten.

Artikelbild

Vidare inser vi att det är klokt, för att inte säga nödvändigt, att skapa vettiga budgetmarginaler nu när vi är på konjunkturtoppen. Det är att ta ansvar för välfärden långsiktigt!

Dessutom är vår budget mera utvecklingsinriktad, därför vill vi se stora investeringar i vatten/avlopp och näringslivssatsningar. Intressant är också att följa de reaktioner som vårt budgetförslag har gett hos majoriteten.

De argumenterar samfällt som om att de borgerliga skulle vilja gotlänningarna och Gotland ”illa” genom att visa på en annan väg än den de valt.

Så agerar en majoritet som börjar bli självgod – det är dags för ett byte på Visborg!

Artikelbild

Jag är just hemkommen från en härlig långweekend i Prag med min sambo Sofia. Intrycken därifrån är många och starka.

Speciellt ser jag parallellen med Gotland och besöksnäringen. Prag har cirka 1,5 miljoner invånare och har av många utsetts som den vackraste huvudstaden i Europa.

Speciellt imponerad blev jag av deras Hop on- Hop off buss-system, deras utvecklade guidesystem samt av deras förmåga att paketera olika sevärdheter efter besökarens olika intressen.

Här har Gotlands besöksnäring verkligen något att lära, ett studiebesök rekommenderas!

En av dagarna ägnade vi åt att studera historiens två stora tragedier, nazismens och kommunismens fruktansvärda utrensningar. Besöket på koncentrationslägret Terezín, eller Theresienstadt som det hette på tyska, var fruktansvärt.

Där föstes cirka 70 000 judar ihop i en liten stadsdel där det normalt bodde 3 500 innevånare.

Under 1941-1945 passerade cirka 150 000 människor Terezín, varav 3 000 överlevde, resten avrättades. Ett faktum som är så stort så att det är svårt att ta in!

Besöket på Kommunistiska museet var lika tragiskt. Där beskrivs Tjeckiens 41 år av kommunistisk diktatur, från 1948-1989.

I entrén sammanfattas perioden med de tre orden: Drömmen-Verkligheten-Mardrömmen.

På ett fasansfullt sätt beskrev de effektivt hur de upplevt detta skräckvälde. Speciellt i minne dröjer sig kvar meningen som säger att ”det kommunistiska experimentet att genomföra Marxistiska teorier i praktiken ledde till upp till 100 miljoner människors död, spritt över hela världen”.

Givetvis är det omöjligt att inte överföra dessa två mänskliga tragedier till dagens Sverige.

Både nazismen och kommunismen byggde på tanken att alla människor inte hade plats och att alla inte hade samma människovärde, därför behövdes det utrensningar.

I dag så växer både bruna och halvbruna rörelser i Sverige.

Samtidigt som den rödgröna regeringen har gjort en rekordsnabb normförskjutning bort från solidaritet och medmänsklighet.

Jag blir uppriktigt orolig för utvecklingen i Sverige och världen i dag, vi håller på att glömma Europas tragiska historia – det är skrämmande!