LEDARE GOTLÄNNINGEN När man kan nå hela världens butiker med bara ett klick på datorn har den lokala handeln svårt att hävda sig.

Varför nöja sig med ett litet begränsat utbud när man kan välja mellan allt som finns?

Vi har vant oss vid det självklara att handla närodlad mat men hur är det med allt det andra?

Jag tror inte jag var ensam om att känns ett uns dåligt samvete när jag läste i Gotlands Allehanda om Roland Salemark och andra som gör vad de kan för att hålla söndagsöppet i Visby innerstad. Handlar vi? Inte mycket.

Jag tog i alla fall ett beslut. Nu är det slut på medlemskap i det stora förlagets bokklubb. Det blir att handla en bok i månaden lokalt istället. Det finns två boklådor i stan så varannan gång den ena, varannan den andra.

Kanske kan fler inspireras av detta. Det fina med en bokklubb är att nån annan valt ut vilken bok man ska köpa, men man kan ju lika gärna be personalen i butiken att rekommendera månadens bok. Eller ta nån bok som exponeras i skyltfönstret.

Jag ska också se över beteendet för andra saker jag handlar mest över nätet. Kläder har man ju lärt sig handlas bäst efter att man faktiskt provat plagget i fråga. Liksom skor. Det får bli en allmän skärpning över lag för all konsumtion.

Är du med?

Vi behöver ju se över konsumtionen som fenomen också så klart. Måste vi verkligen ha allt vi anser att vi behöver?

Men det vi ändå bestämmer oss för att köpa kan vi i långt större utsträckning handla lokalt.

Särskilt i de butiker som inte ingår i stora kedjor utan utgör uppfriskande inslag av unicitet i ett annars likriktat utbud.

Det tar tid att vänja kunderna med att det är öppet på söndagar. Är bara några butiker öppna blir det inte samma köpupplevelse som om allt är öppet.

Det finns också en smärtgräns för hur länge butikerna kan hålla öppet för kunder som aldrig kommer. Dels handlar det om kostnader för personal, dels behovet av egen ledig tid. Få anställda i andra företag skulle acceptera att aldrig vara ledig en helg.

Så vi får helt enkelt bestämma oss för hur vi vill ha det.

Det handlar inte om att bli protektionistisk utan om att stödja det näringsliv vi tar för självklart ska finnas där när vi behöver det. Ibland måste du ha något omedelbart, du hinner inte beställa på nätet.

Men för att denna möjlighet ska finns måste företagen ha en marknad. Enkel matematik.

Frågan om en kommun politiskt ska hindra nya handelsområden att växa fram för att skydda den handel som redan finns dyker upp med jämna mellanrum. Jag tycker inte att politikerna ska bestämma vilket utbud och vilka affärer som ska tillåtas att etablera sig på Gotland.

Medborgarna/kunderna bestämmer i slutändan vilka butiker som det finns marknad för och inte. Hittills verkar behovet av nya butiker outsinligt.