Gotlands Allehanda Beroende på var i landet sjukvårdspersonal arbetar varierar sjukdomspanoramat som man möter på jobbet. Med den omfattande invandringen har skillnaderna blivit ännu större. Inte bara för att människorna för med sig nya eller ibland nygamla sjukdomar, utan också för att integrationsprocessen i sig kan påverka hälsan negativt. Den nya verkligheten för vårdpersonal avhandlades på Läkartidningens seminarium Nya invånare – förändrat sjukvårdspanorama (26/9).

Den senaste tiden har det rapporterats om flyktingbarns psykiska ohälsa i form av bland annat posttraumatiskt stressyndrom och följden av långa köer till BUP. Problemet gäller dock även vuxna asylsökande. Det handlar då inte bara om traumatiska upplevelser i hemlandet, utan också den påfrestande väntetiden innan man fått besked om uppehållstillstånd. Att med ord beskriva sina symptom för att få rätt vård som också fungerar blir sedan ännu ett hinder för nyanlända på grund av språkbarriärer och kulturella skillnader.

Asylsökandes psykiska hälsa är således ytterligare ett skäl att effektivisera handläggningstiderna för uppehållstillstånd. Dagens utdragna process leder måhända till färre misstag, men det får många asylsökande betala dyrt för. Morötter såsom prioritering av dem som har ID-handlingar är ett exempel på åtgärder som skulle kunna snabba på processen. En långsam handläggning drabbar även dem som så småningom får uppehållstillstånd, i stället för att skadorna begränsas till enbart dem som får avslag.

Hälsoproblemen hos nyanlända stannar dock inte där. Kulturskillnaderna mellan Sverige och det tidigare hemlandet kan leda till sjukdomar samtidigt som tröskeln att söka vård är hög. I vissa kulturer ses det till exempel som eftersträvansvärt att inte behöva röra på sig, samtidigt som billig mat ofta är onyttig. Övervikten och som blir resultatet kan leda till diabetes och dålig munhälsa.

En stor del av hälsoriskerna kan förebyggas genom information, eftersom kunskapen om vad som är onyttigt ofta är låg. På så vis kan också vissa traditionsbundna ingrepp undvikas, såsom den östafrikanska metoden att ta bort anlag för hörntänder på spädbarn. Men informationen måste upprepas och formuleras med viss baktanke, eftersom många invandrargrupper generellt har en misstro mot myndigheter med sig från hemländerna.

Det finns dessutom ofta för höga förväntningar. När ett tandläkarbesök inte leder till någon märkbar effekt är det inte så konstigt att nästa besök uteblir. Därför måste informationen även handla om hur den svenska sjukvårdsapparaten fungerar, och hur viktigt det till exempel är att passa tider. Sådant är inte självklart för någon som vuxit upp i en helt annat samhälle.

Det förändrade sjukvårdspanoramat är en viktig pusselbit i mottagandet av nyanlända. Myndigheter och vårdapparaten kan bidra med en del, men motivationen måste också finnas hos de människor som kommit hit. Ömsesidig förståelse och ansträngning kan leda till besparingar av både skattepengar och människors lidande.