LEDARE GOTLÄNNINGEN Regeringen har insett att det är en farlig utveckling för sammanhållningen i vårt samhälle om staten drar sig tillbaka från delar av landet.

Om inte människor blir sedda eller lyssnade på riskerar vi få ett sämre och farligare samhälle.

Politiska satsningar görs därför nu på bland annat servicekontor och omlokalisering av statliga myndigheter, för att öka statens närvaro i landet.

Vi behöver alla tillgång till både kommersiell och offentlig service. Servicen runt omkring dig är betydelsefull för att du ska kunna bo där du bor.

Service som utbildning och skola, sjukvård, polis och räddningstjänst.

Den behöver inte finnas ända in på husknuten, men den behöver finnas nära så du kan bo och leva i det samhället du valt. Tillgången till service är en demokratifråga. Sverige fungerar sämre om vi inte har en grundläggande service i hela landet.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger att oavsett var man bor ska man ha rätt till likvärdig statlig service. Ordet ”likvärdig” är intressant – för hur långt ska man ha till service om man inte bor ”centralt”? Alf Henriksson ringade in det komplexa med meningen ... ”Vad är centralt på ytan av ett klot?”.

För att hela Gotland ska leva behöver service finnas tillgängligt för alla. För att säkra ett långsiktigt hållbart serviceutbud har Region Gotland arbetat med att ta fram en strategi, som ska fastställa en strategisk inriktning för hur Region Gotlands servicestruktur ska utvecklas geografiskt.

Strategins ska säkerställa att Region Gotlands service utvecklas, så att den bidrar till en långsiktigt hållbar regional utveckling.

Vi gör en utblick till Spanien och den spanska ögruppen Kanarieöarna. Och till ön La Graciosa som ligger två kilometer norr om Lanzarote. Det tar en halvtimme med båt från La Graciosa till Lanzarote, och båten går oftast två gånger i timmen dagtid. Cirka 700 personer är bofasta på ön som mest består av sand och klippor.

La Graciosa är intressant när det gäller service eftersom ön ger perspektiv på vad som kan anses som en rimlig nivå av samhällsservice.

På La Graciosa finns tre mataffärer, apotek, taxi, skola, lekplats, postkontor, vårdcentral, ambulans, kyrka med trådlöst nätverk, hembygdsmuseum, bankkontor och bankomat och räddningstjänst och polis.

En levande hamn både för turism och fiske, flera restauranger, många caféer och barer och både den spanska motsvarigheten till länsstyrelse och kommun har kontor.

Allt detta på en yta av en tredjedel av Fårö och med 200 personer fler fastboenden än på Fårö.

På Graciosa träffar jag en kvinna, för vem jag hyllar det stora utbud av service på ön. Men hon kontrar med att önska mer: ”Det är synd att vi inte har ett sjukhus, utan måste åka till fastlandet för att besöka sjukhuset”.

Kvinnans tankesätt ger perspektiv. Det väcker intressanta frågor om vilken samhällsservice som är rimlig att kräva som medborgare.