Gotlands Allehanda På branchorganisationen Svenskt Vattens huvudkontor i Bromma sitter vd Anna Linusson. Hon arbetar för de kommunala vattentjänstföretagens intressen, i en politisk fråga som sällan är så självklar som den borde vara.

Vilken är den viktigaste okunskapen som finns kring VA-frågor?

– Jag tror att det är att man inte tänker på att det är någon som jobbar med de här frågorna och hur mycket arbete som ligger bakom att rent vatten kommer och smutsigt vatten renas. Man vet kanske inte heller att det är 100 procent kommunalt och helt utan vinstintresse. Man betalar alltså bara precis vad det kostar.

– Det är nästan lättare för kommunen när vattnet inte fungerar som det ska. Då får människor högre incitament att spara på vatten och inte slänga vad som helst i toan. Man kan ibland spara uppåt 20 procent av vattnet vid sådana tillfällen. Blir man medveten om att det här är vårt gemensamma ansvar får man en helt annan motivation.

Skiljer sig kunskapsnivån mellan stad och land?

– Det har jag ingen kunskap om – jag kan bara gissa att alla som någon gång har haft egen brunn eller eget avlopp har lättare att förstå att det är någon som ser till att det finns vatten.

Har politiker i allmänhet god kännedom om VA-frågorna?

– Nej, inte politiker i allmänhet. Kommuninvånare är ofta väldigt nöjda med vattentjänsterna. Politikerna lägger ofta sin kraft på det folk är missnöjda med, vilket på sitt sätt är lite orättvist mot VA-frågorna. Man har inte fått det politiska intresset som frågan egentligen förtjänar, för ingenting fungerar ju utan vatten. Generellt borde politiker ägna sig mer åt vattenfrågorna, även när det inte är kris. Om man bara skjuter problemen på framtiden får vi en rejäl kris med undermåliga anläggningar. Då blir det väldigt dyrt.

Hur mycket mer behöver investeras i vattentjänsterna?

– I dag investeras 12 miljarder kronor varje år, men det behöver öka kraftigt. Egentligen till 22 miljarder kronor redan till 2018.

– Vi har inte återinvesterat tillräckligt. Vi har gamla anläggningar. Men vi blir också fler människor, så vi behöver bygga ut till nya områden. Rören är faktiskt den dyraste delen, de står för ungefär 80 procent av kostnaden. Vi behöver också möta en massa nya krav på miljö och säkerhet som kommer från EU och från svensk lagstiftning. Är det 18-20 fastigheter någonstans kan man kräva att kommunen tar ett ansvar för VA-försörjningen.

Hur ska kommunerna hantera VA-frågorna på bästa sätt?

– Om man bara lagar när det läcker kommer taxan ändå att öka. Då kommer man dessutom att vara oförberedd på andra situationer. Skillnaden i pengar blir inte så stor mellan att göra det som vi föreslår och det som bara är nödvändigt. Det handlar mer om ifall man vill vara en välskött kommun.