Ledare Gotlands Folkblad Under ledning av Lennart Weiss har en arbetsgrupp sammanställt en bostadspolitisk rapport på uppdrag av Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström-Baastad. Rapporten har fått det hoppingivande namnet: "En ny social bostadspolitik".

Den är inte tänkt som en inlaga i valrörelsen utan som ett bidrag till den socialdemokratiska politikutvecklingen framgent. Det finns ett flertal förslag i rapporten som jag hoppas att socialdemokratin tar till sig och gör verkstad av.

Utöver att lämna intressanta politiska förslag, har rapporten ytterligare en rejäl förtjänst; den tar med läsaren på en upplysande resa genom Sverige av idag, men också Sverige innan och under folkhemsbygget.

Det blir så märkbart under odyssén att bostadspolitiken har varit det fjärde benet i Sveriges framgångssaga, och att det är en mer sammanhållen bostadspolitik som måste till för att Sverige ska hålla ihop.

Ett av de förslag som jag som gotlänning och värnare av levande landsbygd vurmar för är förslaget om så kallade landsbygdslån, efter norsk modell med så kallat "grunnlån".

Kreditprövning görs av banken. Men grunnlånet ges av den statliga Husbanken, som bottenlån upp till kravet på eget kapital.

Hushållen ska ha ett visst eget sparande. Men i akt och mening att göra det möjligt att bo i hela landet, överbryggar man den klyfta som det osäkra marknadsvärdet utgör. Och som medför att kommersiella banker är ovilliga att låna ut, trots att stor efterfrågan finns på att bo utanför städerna.

Landsbygdslån är verkligen något att arbeta vidare med, särskilt som "hela landet ska leva" är en devis som Socialdemokraterna skriver under på. Då krävs också offentligt smörjmedel för att komma vidare.

För en annan, med intresse av skatter och avgifter, som styrmedel men framför allt för hållbar omfördelning, är ett annat av förslagen också något att hoppas på. Förslaget lyder: "reformera bostadsbeskattningen via en bred politisk överenskommelse".

Syftet är att åstadkomma en rättvis beskattning mellan boendeformer. Ett flertal aktörer, bland annat Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, har många gånger lyft vilken hämsko den så kallade hyrskatten är.

Det är ett faktum att hyresrätten är många kronor dyrare per månad, vilket medför att det under flera år varit exceptionellt mycket mer lönsamt att bygga bostadsrätter och villor jämfört med hyresrätter, trots att det finns en hög efterfrågan på hyresrätter.

Det statliga investeringsstödet som S/MP-regeringen infört har gjort stor skillnad, men för att åstadkomma en mer hållbar bostadsmarknad över tid, med ett blandat bestånd, tillgängligt för de många, krävs mer än så.

En blocköverskridande överenskommelse är ingen dum idé. Utöver att korrigera skevheter mellan upplåtelseformer, föreslår rapporten att överenskommelsen också tar sikte på att förändra reglerna kring reavinst, i syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Också det känns rimligt och välkommet. Här på Gotland dyker reavinstinvändningen ofta upp som skäl för att inte lämna ett lite för stort och otillgängligt hus, trots att en nog gärna skulle vilja.

Alla - oavsett politisk färg - med intresse för bostadspolitik bör läsa rapporten. Den är en guldgruva för den som vill bygga Sverige in i framtiden.