LEDARE GOTLÄNNINGEN Att vi har olika skatte- och momssatser i Sverige betyder inte att du får ett bidrag av staten i de fall momsen är lägre. Det betyder att du betalar mindre i skatt. Att du får behålla mer av dina pengar.

Det här är i grunden så självklart att det blir fånigt att ens skriva det. Ändå sägs det orimligt ofta att staten subventionerar privatpersoner när vi talar om till exempel Rut- och Rot-avdragen.

Svensken är van och nöjd med att betala mycket i skatt. Vi värnar våra välfärdssystem och de flesta är glada åt att ha ett skydd när vi blir sjuka eller arbetslösa.

Men om det blev tydligare hur mycket skatt vi egentligen betalar så hade vi också haft en annan debatt. För det som står noterat på din lönespecifikation som avdrag för skatt är ju bara en del av sanningen.

Det skulle också öka förståelsen för det svenska företag ständigt pratar om som ett hinder, nämligen kostnaden för att anställa.

Det finns en del olika pedagogiska förklaringsmodeller för hur mycket skatt som betalas in per person. Jacob Lundberg, Timbros chefsekonom och doktor i nationalekonomi, har gjort en film som är tydlig och pedagogisk.

Han tar en person med en lön på 30 000 kronor per månad som exempel. Innan någon lön betalas ut till denna person betalar arbetsgivaren utöver lönen, in 9 500 kronor för personen i olika arbetsgivaravgifter.

Som ett snitt räknar han sedan med 9 000 kronor i kommunalskatt, och att man av dessa får tillbaka 2 000 kronor tack vare jobbskatteavdraget.

Kvar finns då 23 000 kronor att spendera. I snitt betalar vi cirka 4 500 kronor i skatter för denna konsumtionen.

På en månadslön på 30 000 kronor tar alltså staten in 21 000 kronor i olika skatter, 18 500 kronor får löntagaren behålla.

Vi får väldigt mycket bra saker för både skatter och avgifter, det är något annat som är poängen med denna text vilket jag hoppas alla förstår.

Acceptansen för det höga skattetrycket är alltså stort. Lika stort är hos vissa föraktet för lönsamhet och att tjäna pengar. Det talas om en orättfärdig fördelning av världens/landets rikedomar. Som om dessa har delats ut helt utan att någon behövt lyfta ett finger. Även denna retorik bidrar till en fördumning som inte gynnar någon.

Skattepengarna uppstår inte hos staten. Det är inte pengar som bara finns där, för staten att ”fördela”.

Inte heller är det bara att höja skatten om man inte har tillräckligt att fördela. En skattehöjning kan mycket väl leda till sänkta skatteintäkter, liksom sänkta skatter kan leda till att staten totalt får in mer pengar i skatt. Så som skedde under Alliansens period vid makten.

Det allra mest effektiva sättet att få svenska medborgare införstådda med det faktiska skattetrycket vore så klart om var och en själv fick en faktura på alla skatter och avgifter som ska betalas in per månad. Välfärden tas ofta för given, kanske skulle vi värdera den högre om vi såg hur mycket vi själva bidrog till den per månad?