LEDARE GOTLÄNNINGEN Knappt är valet över förrän det är dags att börja tänka på nästa. Det till Europaparlamentet den 26 maj 2019. Om det inte blir extraval till riksdagen dessförinnan förstås.

Det är sedan 1979 som Europaparlamentet väljs genom direkta val. Eftersom Sverige blev medlem först 1995 har vi inte så lång tradition av EU-val.

Vid senaste EU-valet 2014 var valdeltagandet i Sverige dryg 51 procent. I hela EU runt 43. Det är ju inga lysande siffror. Men i Sveriges första EU-val i september 1995 var valdeltagandet endast 41,6 procent. Så en del har det ökat.

Trots att så mycket beslutas av EU och Europaparlamentet är Europafrågorna väldigt frånvarande i den svenska inrikesdebatten. I riksdagen diskuteras en del, men på kommun- och regionplan saknas kopplingen för det mesta helt.

I Sverige är det i EU-nämnden som olika EU-frågor diskuteras och för det mesta förankras. ”Vilken linje ska ministrarna i regeringen driva i EU? I riksdagens EU-nämnd förankrar regeringen sin EU-politik. Det gör statsministern och övriga ministrar inför möten och beslut i olika sammansättningar av EU:s råd. EU-nämnden arbetar med alla EU:s samarbetsområden som till exempel utrikespolitik, jordbrukspolitik och polissamarbete”, skriver riksdagen på sin hemsida.

EU-parlamentarikerna är för det mesta ganska anonyma. En som ofta sticker ut är Centerpartiets Fredrick Federley. Han har skapat sig en position bland annat som så kallad rapportör, under 2016 i industriutskottet för omförhandlingen av EU:s handel med utsläppsrätter. Han arbetade även aktivt i jordbruksutskottet med regler för antibiotikaanvändning i djurhållning. Sedan 2015 är han också vice ordförande för alliansen liberaler och demokrater för Europa.

I partierna pågår förberedelsearbetet med att vaska fram kandidater till det kommande valet. I till exempel Centerpartiet har kandidatnomineringar skett under våren och under slutet av september pågår en digital medlemsomröstning. Liknande förfarande lär pågå också i de andra partierna som ställer upp i EU-valet.

Vad partierna vill i Europafrågorna är än så länge tämligen oklart. Eftersom Storbritannien förväntas gå ur EU under nästa vår innebär det samtidigt ett stort tapp i EU:s budget när deras medlemsavgift faller bort. Det innebär att det antingen måste skäras i budgeten eller att medlemsavgiften till EU måste höjas. Hittills är (S) de enda som varit ute och sagt att de vill skära, och det i första hand i jordbruksbudgeten.

När den nya svenska riksdagen och den nya svenska regeringen är på plats måste partierna börja precisera vad man vill med EU de kommande åren. Visserligen har Sverige bara 20 (eller 21 efter Storbritanniens utträde) av de dryga 700 i Europaparlamentet. Men Sveriges röster är viktiga. Och Europafrågorna måste börja lyftas.