Ledare Gotlands Folkblad Andelen människor i Sverige mellan nio till 79 år, som läser böcker är stabilt. Sedan 1994 har läsandet minskat från 43 procent till 30 procent. De senaste tio åren har det legat stabilt. Fortfarande dominerar pappersböckerna totalt med 30 procent mot ljudböckernas andel på fyra procent. Även om andelen som lyssnar någon gång på ljudböcker ökar, så håller pappersböckerna sin ställning på ett enastående sätt.

Medan papperstidningarna tappar i både prenumerationer och läsande, så håller pappersboken ställningen starkt. Framgångrika författare är megakändisar och blir miljonärer. Medan papperstidningar kämpar en tuff kamp mot de digitala medierna.

De åldersgrupper som mest läser böcker är de yngre och de äldre. De unga ska befästa sitt läsande, ordförråd och ordförståelse och de äldre har mer tid att läsa när de inte jobbar lägger. Typiskt nog läser kvinnor i alla åldrar mer än män! Om man då betänker att man blir klokare, smartare och får större empatiförmåga genom att läsa mycket och många böcker, så förstår man varför kvinnor i många fall är mycket smartare än män. Och varför män beter sig som de gör, när de inte läser böcker, utan tittar på snedvridande digitala medier och får en inskränkt världsbild.

Bokläsandet är av avgörande betydelse för alla barns kognitiva och emotionella utveckling. Bokläsning utvecklar både tänkandet och kännandet. Läslusten är stor hos de flesta barn, när de knäcker läskoden och kommer på hur man läser orden. Läser vuxna mycket för barnen så ökar ordförståelsen och förmågan att förstå undertexten i en berättelse. Och att känna medkänsla för berättelsens figurer och deras beteenden.

Många vuxna läser gärna sagor för barnen när de är små, men det är lika viktigt att de vuxna understödjander de ungas läsning ända upp i 20-årsåldern.

De flesta skolor jobbar hårt med olika varianter av läsprojekt, exempelvis Gråboskolans läsmedalj, som lockar de unga att läsa alla sorters böcker och berätta om innehållet för vuxna på skolan eller hemma. Då blir läsupplevelsen inte bara att läsa tyst och låta berättelsen formas i huvudet, utan det blir också ett återberättande av historien för andra.

Tyvärr visar undersökningar att läs- och ordförståelsen inte är den bästa för alla unga som kommer till gymnasieskolan. Även universitetsstudenter har svårigheter att förstå betydelsen av svenska ord. Detta gäller inte bara våra invandrare, som kommer från andra länder, rutan också unga uppväxta i Sverige med svenska föräldrar. Därför är det så viktigt för alla att läsa böcker hellre än att titta på filmer på tv eller datorn. Ljudböcker är ett alternativ, men det bästa är att läsa pappersböcker, för då formar hjärna sina bilder av berättelsen och du reagerar känslomässigt på olika sätt. Empatiförmågan ökar.

Det är aldrig försent att bli en bokläsare. Men det bästa för individen, familjen, samhället och arbetslivet är att alla läser böcker, blir smartare och får ökad empatiförmåga genom att läsa böcker från barndom och hela livet. Dessutom ger det en stor glädje att läsa böcker.