GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR Kina kommer på tals är det ofta i positiva ordalag: presidenten Xi Jinping satsar på solceller och håller brandtal om frihandel på toppmöten i Davos. Det är som att västvärlden glömt bort att Kina är en diktatur. Trots att landet inte längre är en kommunistisk planekonomi är Kina långt ifrån en liberal marknadsekonomi.

Medan Europa har fullt upp med att tolka den amerikanska presidenten Donald Trumps senaste tweets bygger Kina upp ett internationellt imperium genom strategiska investeringar.

I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmanar Kinakännaren Kristina Sandklef Sverige och EU att skaffa sig en Kinastrategi. Dessutom måste kunskaperna om det kinesiska näringslivet och statens roll i ekonomin öka. För att förstå vad Kina håller på med utanför landets gränser måste man förstå vad som händer inne i landet.

Staten och kommunistpartiet, som i praktiken är samma sak, har en mycket aktiv roll i näringslivet. Även i de privata företagen finns ofta partikommittéer. Kommunistpartiet är ofta representerat i styrelserna, och höga chefer är ofta medlemmar i partiet.

Kinas näringsliv skiljer sig alltså radikalt från hur marknaderna fungerar i Europa och USA. I moderna, demokratiska marknadsekonomier är grundidén att staten skapar rättvisa regler och att företag konkurrerar med varandra på ett hederligt sätt.

I Kina är staten och näringslivet sammanflätat och har ett gemensamt mål: att öka Kinas ekonomiska, politiska och militära dominans i världen. Det märks inte minst på de massiva investeringar landet gjort i övriga Asien, Europa och Afrika.

Mellan 2000 och 2017 gjorde Kina investeringar för 42,2 miljarder euro i Storbritannien. Motsvarande siffra i Tyskland är 20,6 miljarder, och i Sverige 2,8 miljarder. Kina förväntas mer än fördubbla sina investeringar globalt mellan 2015 och 2025, från 1,1 biljoner amerikanska dollar till 2,5 biljoner.

Det är väldigt mycket pengar, och det får konsekvenser av olika slag. Den mest uppenbara är givetvis de ekonomiska. Kina är inte en schysst spelare på den globala marknaden. Landet gör massiva investeringar utomlands, men flera sfärer av den kinesiska marknaden är så gott som stängda för omvärlden. Landet ägnar sig åt omfattande industrispionage på klassiskt vis och genom cyberattacker.

Med ekonomisk makt följer politisk makt. Att Kina investerat stort i amerikanska statsobligationer och gett ekonomiskt stöd till det krisande Grekland får givetvis får politiska konsekvenser genom möjligheten att använda ekonomiska påtryckningar för politiska eftergifter.

Det finns också en militär aspekt. Att Kina investerat stort i hamnar och annan infrastruktur har både ekonomiska och militära syften.

Västvärlden måste reagera. Att Kina hellre har relationer med enskilda länder snarare än med EU som helhet är ett exempel på en maktobalans som bara gynnar en part. EU borde därför inte tillåta att enskilda medlemsstater att på egen hand förhandla med Kina. En Kinastrategi måste dessutom innehålla principer för strategiska investeringar som kan utnyttjas i militära syften. Det är betydligt viktigare än att analysera den senaste skandalen i Trumpadministrationen.