Naturens trädgårdsmästare är hotade. Bin och humlor minskar kraftigt på många håll. Det gäller över tid, men också här och nu i den starka värmen.

Sverige genomgår den värsta torkan på mycket länge. Detta orsakar allt ifrån skogsbränder till stora problem i lantbruket och för energiförsörjningen.

I samband med extrema vädersituationer påverkas även ekosystemen. Bristen på foder och nödslakt av djur har varit de mest uppmärksammade konsekvenserna av detta. Men även annan biologisk mångfald är avgörande för att naturen ska vara robust vid extremväder.

Hit hör bin, humlor och andra pollinatörer. Den brittiske biologiprofessorn Dave Goulson är aktuell i svensk översättning med essäboken Den stora humleresan (Volante). Goulson beskriver hur ekosystemet skulle kollapsa inom dagar utan nyttan från dessa djur.

Hit hör honung men också pollinationen av frukt och grönt – som omfattar nästan en tredjedel av matkonsumtionen. Bin världen över drabbas av parasiter, sjukdomar och kemiska bekämpningsmedel. Dessutom missgynnas de av moderna landskap.

Gräsmattor är exempelvis i hög grad monokulturer vars biologiska värde, enligt Goulson, är nära noll. Lyckligtvis har bin och humlor väckt medborgarnas engagemang. Särskilt nu när pollinatörer har svårt att hitta mat i den torra floran.

På Naturskyddsföreningens kampanjsida bivänlig.nu har exempelvis fler än sex tusen bihotell rapporterats – många hemmasnickrade med en träbit och en borrmaskin.

De som engagerar sig för bina kan även få råd om allt från blomplantering till att sätta ut vattenbad med landningsvänliga stenar i. Den offentliga diskussionen om miljöproblem likställs allt som oftast med miljöpolitik. Självklart kräver den minskade artrikedomen i naturen omtag i såväl skattesystemet som EU:s jordbrukspolitik.

Men redan ett egenbyggt bihotell är ett viktigt bidrag till en bättre miljö. På senare år har det larmats om minskande engagemang i politiska partier eller slapp slacker-aktivism på Internet. Då bör vi minnas frivilligarbete.

I huvudsak är detta organiserat genom föreningslivet, men på senare år tar det sig även mer spontana uttryck genom sociala medier.

En tredjedel av vildbina i Sverige är rödlistade, den som vill hålla landskapen öppna och levande kan komma igång med att hjälpa ett bi.