Ledare Gotlands Folkblad Lite i skymundan från den dramatik vi nu upplever i den gotländska politiken har arbetet med att få till en ny regering fortsatt. I tisdags genomfördes den andra talmansrundan, vilken utmynnade i att moderatledaren Ulf Kristersson fick uppdraget att sondera om han kan bilda regering. Något som kan bli svårt för honom om han tänkt sig en stabil regering.

Under valrörelsen har Kristersson antagit sporttermen ”ända in i kaklet” till sina ambitioner att nå regeringsmakten.

Termen är hämtad från simningen där simmare använt uttrycket för att visa på hur viktigt det är att simma fullt hela vägen in i mål. Målet när man simmar i bassäng är som ni säkert känner till bassängkantens kakelklädda sida. Därav ända in i kaklet.

När man nu ser hur Ulf Kristerssons situation är, kan man börja fundera över vilket kakel han ska ända in i. Just nu trampar han mest vatten mellan det bruna och det röda kaklet. På ena läktaren står moderata partimedlemmar och riksdagsledamöter och pekar åt olika håll.

På läktaren mitt emot står hans alliansvänner som också pekar åt olika håll. Frågan är vilket kakel han väljer att simma ända in i. Fortsätter han som nu att trampa vatten är risken stor att det kakel han kommer till är det som ligger på botten av bassängen.

Enligt de senaste rapporterna i riksmedia finns det nu också Liberaler som föredrar samarbete med Sverigedemokraterna, och som nu sätter press på partiledare Björklund. Att konservativa delar av Kristdemokraterna och Moderaterna haft en tydlig agenda med ett samarbete med SD är inget nytt, men att det finns konservativa Liberaler känns märkligt. Liberalism och konservatism är ju inte riktigt samma ideologi, snarare tvärt om. Men vad gör man inte för att få möjlighet att regera, om än bara för en kort tid.

Här på Gotland verkar det bli en borgerlig minoritet som tar styret. Alliansens företrädare försvarar det hela med att de gick till val som allians och då ska de regera som allians. Mig veterligen fanns det fyra partier att rösta på och inget av dem hette Alliansen. Det hade inte varit svårt för de fyra att bilda ett nytt parti för valet här på ön och då också gå till val som alliansen.

Men det gjorde man inte. Det som finns är en gemensam budget för 2019 med tunga besparingar där de lägger 37 miljoner kronor mindre på välfärdsverksamheterna.

Dessutom har de med 15 miljoner kronor i utdelning från GEAB för att frisera siffrorna. En utdelning som efter sommarens strömavbrott är ett stort frågetecken.

Men det som inte finns med är många av de vallöften som de olika partierna fört fram. Vallöften som kommer kosta en hel del. Vad sägs om parkeringshus på lasarettet, ny simhall i Visby som ersätter Solbergabadet, ny ishall i Visby som ska byggas och drivas samtidigt som den gamla är kvar, återöppnande av Romabadet och flytt av vårdcentralerna på Korpen till lasarettet inklusive den ombyggnad den medför.

Som ni ser finns det inget färdigt allianspaket utan fyra partier som gått till val som fyra partier, men med några gemensamma frågor. Att då hävda att alliansen likt ett kassaskåp varken kan flyttas eller förändras visar bara på en destruktiv separationsångest.