Den svenska utvandringen till Nordamerika Àr vÀldokumenterad. SvÄrigheten att finna tillhörighet i ett nytt samhÀlle, saknaden efter hembyn som aldrig gick över. PÄ sina hÄll ansÄgs svensken vara lat och lukta illa.
MisÀren i slumomrÄden som Swede Hollow i Minnesota har skildrats av kulturskribenten Ola Larsmo. MÄnga emigranter gick vilse i alkoholdimmorna, vissa Ängrade sin flytt resten av livet. Men de allra flesta bidrog till att bygga landet. Guldet blev aldrig sand, snarare förvandlades sand till guld.
Skandinaver Àr en av USA:s mest framgÄngsrika invandrargrupper. Drygt 12 miljoner amerikaner har rötterna i Sverige, Danmark, Norge eller Finland. Deras medianinkomst Àr högre Àn det amerikanska genomsnittet. Trots att förfÀderna mestadels var enkla bönder, och Àttlingarna vuxit upp i ett samhÀlle utan en stark vÀlfÀrdsstat, Àr diasporan rikare Àn sina avlÀgsna slÀktingar i Norden.
Forskaren och författaren Nima Sanandaji anvĂ€nder detta för att ifrĂ„gasĂ€tta vĂ€lfĂ€rdsstaten som den frĂ€msta anledningen till Skandinaviens framgĂ„ng. I boken Scandinavian Unexceptionalism (IEA), som lanserades tidigare i somras, menar han att kulturella faktorer som arbetsmoral, föreningsliv och tillit har större betydelse â vilket bekrĂ€ftas av utvandrarna i Nordamerika.
Enligt Sanandaji har en kollektiv strÀvan att göra rÀtt för sig gjort Sverige, Danmark, Norge och Finland till nÄgra av vÀrldens mest vÀlmÄende lÀnder. Vi mÄste alltsÄ ta signalerna om en försÀmrad arbetsmoral pÄ allvar. Det Àr inte fusk som vÄra höga skatter ska möjliggöra, utan social rörlighet.
PÄ 1980-talet uppgav Ätta av tio svenskar att det vore oacceptabelt att göra ansprÄk pÄ socialförsÀkringar man inte har rÀtt till. Drygt 30 Är senare har den siffran sjunkit till 55 procent. NÀstan hÀlften tycker att det Àr okej att sjukskriva sig om man Àr missnöjd med situationen pÄ arbetsplatsen.
De förÀndrade attityderna Àr delvis en generationsfrÄga. NÀr bemanningsföretaget Manpower hÀromÄret frÄgade 80- och 90-talister om hur mÄnga som sjukskrivit sig utan att vara sjuka uppgav 30 procent att man gjort det. Motsvarande siffra för 40-talister var fem procent. De Àldre grupperna tyckte ocksÄ att det var viktigare att alltid prestera sitt yttersta pÄ jobbet.
Var gÄr vÀlfÀrdens grÀns, undrade moderata Svenska Dagbladets ledarsida nyligen (29/7).
Svaret Àr att grÀnsen bestÀms av kommande generationers vilja att hugga i. VÀlfÀrdsstaten ska erbjuda individen hjÀlp vid sjukdom och fattigdom. Om vi inte Àr kapabla att respektera andras behov av stöd blir den nordiska samhÀllsmodellen ohÄllbar. DÄ vÀntar en framtid dÀr var och en fÄr kvalificera sig för vÀlfÀrd genom egen framgÄng, precis som i Swede Hollow.