Ledare Gotlands Allehanda Bilen var en frihetsrevolution för vanliga familjer, i takt med att privatbilismen blev mer allmän i efterkrigstidens Sverige. Dagens samhälle klarar sig inte utan privatbilismen och det är svårt att veta hur vårt dagliga liv skulle te sig om bilen inte fanns eller var en lyxartikel för en liten minoritet.

Bilen möjliggör i dag bland annat att man kan bo på landet, även om det inte är där som man har sin huvudsakliga utkomst. Den ger den rörlighet och flexibilitet som krävs för resor till och från arbeten och utbildning, fritidsaktiviteter och vardagens alla ärenden och behov.

Bilismen förorsakar också problem. En del av dem är avhjälpta eller reducerade. Katalysatorerna innebar en drastisk minskning av vissa utsläpp och vi kör inte längre med blyad bensin. (Blyad bensin, för att motorn skulle gå bättre, uppfanns av Thomas Midgley Jr. Det är samme man som skapade freonen som kylbärande medel i bland annat kylskåp. Han har därmed starkt bidragit till att orsaka inte bra en utan två globala miljökatastrofer.)

Bilens mest uppmärksammade problem är för närvarande koldioxidutsläppen. Växthusgasen. Därför utmålas den oundgängliga bilen, i bensin- eller dieseldrivna versioner, ofta som en skurk som inte kan bestraffas hårt nog. Just nu är bensinpriset och dieselpriset lägre än vi är vana vid, på grund av att världsmarknadspriset på olja fallit dramatiskt. Men skatten på dessa drivmedel är fortfarande drakonisk. Och snart är den ännu högre, eftersom Socialdemokraterna i regeringssamarbete med Miljöpartiet svikit sitt vallöfte att inte höja den. Om (eller snarare när) oljepriset stiger igen, kommer bensin- och dieselpriset att nå nya höjder.

I fjol publicerade Timbro en rapport av Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Lundberg menade att den svenska koldioxidskatten på dessa drivmedel är tre gånger högre än vad som är motiverat av alla de skador som koldioxiden orsakar.

Bilen klarar vi oss inte utan. Men vi kan heller i längden inte fortsätta driva dessa bilar genom att elda med lämningarna av urtida organismer. Det pågår en utvecklingskamp om vilka drivmedel som ska bli den nya lösningen. Biogas. El. Etanol. Vätgas. Eller något annat. Men jag undrar – så här på Bilens dag – om vi inte lurar oss själva genom att straffbeskatta just privatbilismen mer än alla andra koldioxidkällor under övergångstiden. Vilket bland annat gör det alltför dyrt för somliga att utnyttja privatbilismens fördelar och driver på urbaniseringen.