Det statliga stödet togs bort i budgeten för 2019, men återinförs nästa år. Under den tidigare perioden beviljades Gotlandshem 13,8 miljoner kronor för 60 lägenheter i kvarteret Adjutanten 1, och 8,6 miljoner kronor i stöd för 48 hyresrätter i kvarteret Adjutanten 4. I det sistnämnda fallet innebar det att hyran för en lägenhet kunde sänkas med 246-344 kronor i månaden.
Ett statligt stöd i motsvarande storlek för projektet i Slite skulle vara 3-4 miljoner kronor. Ett krav är dock att man inte överskrider en given hyresnivå. När Gotlandshem räknat på byggkostnaden för de 18 lägenheterna i Slite lyckas man inte få ner hyran tillräckligt.
– Vi kommer inte nära att få stöd. Men reglerna är som de är, det är regeringen som bestämmer, konstaterar Gotlandshems styrelseordförande Roger Wärn (M).
Roger Wärn är noga med att påpeka att Gotlandshem inte gett upp planerna på att bygga i Slite. Fram till nästa styrelsemöte arbetar man med att se över andra möjligheter, som att bygga Kombohus. Det är en modell som Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo) tagit fram för att pressa byggkostnaden.
– Vi vänder på varenda sten. Jag blir ledsen om vi inte lyckas, för det är ett perfekt läge att bygga på, säger Roger Wärn som hoppas att byggkostnaden kan pressas så att husen i Slite får statligt stöd.
I sitt remissvar om den bostadsförsörjningsplan som regionen snart ska uppdatera uttrycker Gotlandshem sitt missnöje med de detaljplaner som regionen tar fram. De är alltför detaljerade och därmed kostnadsdrivande.
– Detta leder till att vi som bolag inte har möjlighet att bygga så prisvärt vi vill och vi saknar även möjlighet att ansöka om och beviljas investeringsstöd, skriver bolagets vd Elisabeth Kalkhäll.
Gotlandshem har av Region Gotland i uppdrag att bygga på landsbygden. Men regionen får inte gynna sitt eget bolag. En lag från 2011 slår fast att allmännyttiga bostadsbolag inte kan få några särskilda fördelar av sina ägare. Verksamheten ska följa ”affärsmässiga principer”.
– Samtidigt har byggkostnaderna ökat med 48 procent på tre år. Vi vill bygga över hela Gotland, och måste hitta något sätt att komma runt problemet, säger Roger Wärn.
I förslaget till ny bostadsförsörjningsplan är byggande över hela ön ett mål. För det krävs stimulans. Två möjliga vägar pekas ut, att satsa på dubbel markanvisning och att främja byggemenskaper.
Dubbel markanvisning är inget som underlättar för Gotlandshem, men Region Gotland har lyckats locka ett privat bolag. Avtal har skrivits med Österled Fastighets AB, som mot att få bygga i Visby åtagit sig att uppföra hyresrätter i Klintehamn och Hemse.
Pilotprojektet med dubbel markanvisning är, hittills, positivt. Politikerna vill skynda på med nästa dubbla markanvisning, men tjänstemännen vill bromsa.
– Det är ett pilotprojekt som bör analyseras och utvärderas innan man går vidare. Går det enligt planerna kan vi kanske ha nästa dubbla markanvisning under nästa år. Svårigheten är att hitta attraktiv mark i Visby, säger exploateringsstrategen Anna Adler.
Byggmenskaper är ett privat initiativ där personer eller en förening driver ett projekt och står som byggherre. Region Gotland är med i ett kunskapsutbyte som Vinnova driver, där kommuner lär sig mer om hur man kan stötta byggemenskaper.
– Ekonomiskt kan regionen inte ge stöd, men vi kan exempelvis hjälpa till att hitta mark och ge stöd i projektering, säger Anna Adler.
