Uppstigning vid femtiden. Elden ska tÀndas för att vatten ska vÀrmas. Sedan gör man te och börjar vÀcka de elva barnen; redan vid sextiden pÄbörjar de Àldsta den fyra kilometer lÄnga vandringen till skolan.
Efter det tar mamma Lina Ruto, tillsammans med Anna Myhr, lammen till betesmarkerna. Mjölkhinken bÀrs med, till stÀllet dÀr den lilla mjölkbilen vÀntar. Resten av dagen Àr det matlagning, tvÀtt, disk, ogrÀsrensning, vedplockning och mer matlagning. Lammen ska hÀmtas hem igen, sedan mjölkning, middag och fÄ barnen i sÀng.
SĂ„ ser det ut, sex dagar i veckan.
â Söndagarna var annorlunda, med en tre, fyra timmar lĂ„ng gudstjĂ€nst i kyrkan. Sedan kanske hĂ€lsa pĂ„ hos nĂ„gon, det var en dag borta frĂ„n gĂ„rden, berĂ€ttar Anna Myhr.
Vardagsbeskrivningen gÀller alltsÄ för kvinnorna i byn, inte för mÀnnen.
â De har mer fritid och kan sitta och dricka te med en granne. DĂ„ kĂ€nde Lina Ă€ndĂ„ att hon hade en bra man, som hjĂ€lpte till dĂ€rhemma och inte drack. Andra kom bara hem och vĂ€ntade sig mat pĂ„ bordet.
Hur reagerade du pÄ den ojÀmstÀlldheten?
â Jag var lite beredd, men blev Ă€ndĂ„ frustrerad pĂ„ den. Mycket Ă€r sĂ„ modernt, man har mobiltelefoner och solenergi, men pĂ„ andra sĂ€tt har det inte skett sĂ„ mycket utveckling. Och det var svĂ„rt att förstĂ„ nĂ€r Ă€ven kvinnor sĂ€ger att "det Ă€r bara sĂ„ hĂ€r, det Ă€r vĂ„r tradition".
Projektet, inom bistÄndsorganisationen We effect, kallas "vÀrldens tuffaste jobb". Syftet Àr att öka kunskapen om ojÀmstÀlldhet och om kvinnors situation pÄ landsbygden i flera utvecklingslÀnder.
Men gotlĂ€ndskan Anna Myhr fick, under de dĂ€r veckorna i sydvĂ€stra Kenya â bara nĂ„gra mil norr om ekvatorn â fler insikter Ă€n sĂ„.
Exempelvis kring hur de senaste Ärens kriser slÄr mot andra delar av vÀrlden.
â Under corona och Ukraina har vi svenskar glömt att vi Ă€r ganska privilegierade och att andra drabbas hĂ„rdare.
NÄgra exempel: I och med kriget kostar brÀnslet omkring 15 kronor litern i Kenya. Det lÄter kanske billigt. Men med tanke pÄ inkomsterna pÄ landsbygden skulle det motsvara ett literpris pÄ flera hundra kronor hos oss.
Solrosoljan har ocksĂ„ blivit dyr â utan att det finns sĂ„ mĂ„nga andra alternativ.
â Fattigdom Ă€r inte bara brist pĂ„ mat, det Ă€r Ă€ven bristen pĂ„ valmöjligheter, sĂ€ger Anna Myhr.
NÄgot tidigare slog pandemin oerhört hÄrt mot den viktiga, kenyanska besöksnÀringen. I kombination med en hÄrd nedstÀngning av samhÀllet, dÀr mÄnga barn fick stanna hemma utan undervisning.
Och dÄ har vi inte ens kommit till klimatförÀndringarna Àn.
â Linas familj bor pĂ„ höglandet, dĂ€r det regnar en del. I andra delar av landet undrar man om det alls gĂ„r att bo kvar. Torkan pĂ„verkar vĂ€ldigt direkt om de klarar att överleva. Och Ă€ven de som klarar sig för dagen har kanske inte nĂ„got kvar att sĂ€lja; dĂ„ finns det inte pengar till allas skolavgifter â och dĂ„ blir det ofta bara sönerna som fĂ„r gĂ„ i skolan, vilket skapar en slags inlĂ„sningseffekt.
Med nya lÀrdomar i bagaget Àr Anna Myhr nu tillbaka i den gotlÀndska vardagen, som regionens avdelningschef inom arbetsliv och etablering.
â Jag förstĂ„r mer av kontexten som vissa kommer ifrĂ„n, av de mĂ€nniskor jag möter inom etableringsuppdraget. Jag ser ocksĂ„ hur allt hĂ€nger ihop â och hur det leder till att vissa mĂ„ste fly eller emigrera. Men det Ă€r Ă€ven de smĂ„ valen, att jag köper ett annat kaffe nu, nĂ€r jag vet vad det innebĂ€r.
